15 nov. 2011

Sjuka, gnälliga små söta barn

Har idag två sjuka små barn hemma, ja dom är ju alltid hemma med mig men jag menar dom är aldrig sjuka. De började nog redan igår natt, jag kände att hon var varm när jag lyfte över henne. Och min man jobbade natt, han började vid midnatt och sa att han skulle tidigast komma hem 07 eller 08. Mitt i natten runt 03.30 så vaknar Matteo och jag lyfter över honom. Då jag har våran sovrumsdörr stäng så tyckte jag att ja hörde nåt runt 04 men ja tänkte att ja inbillar mig. ( är ju lite mörkrädd ibland ) så när jag hör fotsteg av skor då rusar jag upp med mobilen i handen och råkar nog slå nåt nummer för den rösten säger " de nummer du har ringt kan tyvärr inte nås för tillfället" mitt hjärta är i halsgropen och jag ropar "hallå där" Matteo är vaken och jag tänker snabbt VAD gör jag nu?? Då min man svara lite chokat hallå är jag så högljud? Oh va du skrämde mig säger jag och nu hör jag mitt hjärta dunka. Du sa ju att du skulle komma hem tidigast kl 07, säger jag. Jo, jag vet men vi fick sluta tidigare. Jag kunde knappt lugna mig efter detta, somnade gott om efter ett tag dock. Men sen hade jag besöka av en kär vän och jag tänkte inte mer på om Estelle var varm. Hon åt inte så mycket vilket hon aldrig gör nu för tiden, och gnälliga kan dom ju vara ändå. 

Så igår em somnade lillan och uppe i stolen bara så där, och då tänkte jag att nä nu är de nåt som inte står rätt till. Hon var som en kamin och mycket riktigt hon hade 39.8 grader. Vi som precis skulle ha goda vänner på middag, men hon vaknade till och fick klä sig i en body bara så varm som hon var. Sen la jag henne på kvällen och titta till henne med jämna mellanrum. Gav en supp och la mig sen med henne i dubbelsängen. Natten gick ganska bra i början tills suppen började ge med sig, då yra hon lite, jag gav vatten, badda hennes ansikte och panna, öppna fönstret för nu stod termometern på 40,2 som en kokhet kamin sa hon jag är varm mamma. Lilla gosefisen. Sen var de så att Matteo hade 38.9 och när min man gick till jobbet så var jag såå trött. Masa mig upp gav dom frukost, som dom knappt åt, suppar och lätta kläder. 

När dom är så här sjuka, varma, gnälliga, gråtiga då är de skönt att min syrra varit på Ullared precis där jag beställde 6 dvd filmer med Pippilångstrump. Så vi myser i soffan och hon har fått en lite glass så hon får i sig nån energi när hon annars bara vill dricka. Så nu ska ja lägga mig med dom, så skönt. Hög feber har dom båda nu och jag tänker va skönt de hade varit om min man va hemma med, för de är inte mycket som  går rätt med två små sköra varma små sötnosar.

Idag blir de fil till lunch för mig känner jag. Inte tid gör mat just nu. Läser på försäkrnigskassans sida i vi föräldrar om vab dvs vård av barn. Usch blir nästan arg när jag läser, de som framkommer är hur viktigt  mammor och pappor tar sina jobb. Att derar barn är sjuka är tydligen inte så viktigt! ja menar de är väl de viktigast, dyrbaraste, finaste, underbaraste vi har?! Jobbet eh de är bara ett nödvändigt ont om du frågar mig. De är inte en kotte som tackar dig för att du slet och stressa för att du skulle vabba och jobba samtidigt.

Nä, jag känner ännu hur tacksam, glad och lycklig jag är som inte jobbar utan valt att vara hemma med mina små änglar.

Ha en go dag där ute!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar