Har inte orkat blogga på några dagar....jobbar och är helt slut när jag kommer hem vid 23 på kvällen att det blir sängen direkt. För jag ska snart upp igen, Matteo hade vaknat igår och stod så glad innanför dörren när han hörde jag körde upp på uppfarten. Jag är ju inte van att vara borta från honom så mycket eller rättar sagt aldrig. Så att vi ses på morgonen och sen morgonen efter är inte nån favoirit för hans del, och faktiskt inte för min del heller. Han ville inte gå till mormor i mån och inte till farmor idag. Han gråter och tårar rullar ner för kinderna. Och ni vet hur ont de gör i en fast man vet att de kommer gå över. -Nä, mamma jobba säger han mellan tårarna, nä jag tycker om.
Jag hade verkligen inte fixat dagis för tidigt till dom om det var så här. De dumma är väl att ju mindre barnen är desto lättare att lämna bort för dom har inte nån tidsuppfattning. Och dom är så små när dom är 1 1/2 år att dom är rätt medgörliga och att då skola in är rätt praktiskt. Men ack så tidigt för min smak. Jag vill ju som ni vet ha dom hemma så länge det är möjligt.
Nu har jag rast på jobbet och har några minuter över, jag gjorde så att jag tog sen rast idag typ när jag vet att barnen skulle lägga sig. Då åkte jag hem en stund och fick träffa dom och vara med vid läggning. Jag tänkte oxå att tänk om vi hade det så här nu, jag jobbar min 12-14 timmars pass och kommer hem vid 22-23 varje kväll. Man orkar inget när man kommer hem, och knappt prata med sin man för båda är så trötta. Sen lämnar man på dagis och sen åker man till jobbet kl 10 igen. Vilket hemskt liv känner jag…. ingen tid för familjen och barnen. Och vilken stress på morgonen för då måste jag ju hinna dammsuga av kanske och slänga i en tvätt. För sen har min man all marktjänst i hemmet efter han kommit hem då, fast att han har jobbat. För inte ställer man sig och stor städar, vid 23.15 på kvällarna och då har Maxi stängt med så ja kan inte ens handla… nä det är skönt att jobba extra lite bara. Fast att de blivit lite väl mycket det sista, jag tog massa pass för min man skulle vara hemma på ledig tid. Men så fick han jobb så våra föräldrar har verkligen ställt upp och det tackar vi ju för!
Idag var svärmor själv super hes och förkyld som barnen och ja fick dåligt samvete när jag var på jobbet att hon satt hemma hos oss och passa våra barn. Sen skulle hon vidare till min svåger och passa deras barn på kvällen, så de kändes som en lång seg dag för henne.
Nu måste jag jobba igen!
Kram på er
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar