Så August min systers förstfödda han var nåt speciellt.Och jag kan än idag tycka att han är det, jag förstår hur han känner när syrran säger nej, till nånting eller att han måste vara hemma en viss tid tex eller att han inte får göra det han tänkt.Känsla finns där och man vet att hans småsyskon kommer att få vara ute längre när dom är i hans ålder, och säkert få göra mer grejer än han fick…. så är det bara, han August är först och det finns ingen före honom som man "testat" på. Så därför är reglerna hårdare mot de första barnet ;) ja ska försöka tänka på det när Estelle kommer till den åldern.
Jag minns själv att man skulle vara duktig och man skulle "förstå" bättre än sina småsyskon. Och jag vet att jag själv kan ha höga krav på min äldsta dotter, för hon vet ju oxå att man inte gör vissa saker som hennes småsyskon inte fattar. M E N dom är inte så stora och dom behöver inte vara duktiga jämt, de är okej att få ta plats och inte vara präktig och duktig hela tiden. Barn tar tid, det vet alla som har barn. Och dom är krävande och jätte jobbiga ibland, men självklart också helt ljuvligt - underbara.
Men som småbarnsförälder till tre rätt så täta barn, som man har runt sig nästan hela tiden. Det tar på krafterna och vissa dagar på humöret. Visst dom går 15 timmar på dagis i veckan när det inte är sommarlov. Men det är inte jätte länge och man hinner inte så väldans mycket när man har en liten till hemma. Dels vill man ju bara vara en bra mamma, man vill ta tid med varje barn, man vill ha fint hemma, man vill baka och ha det mysigt, man har vissa projekt man har i huvudet, man vill umgås med vänner…. ja listan kan göras lång. Ibland hade de varit grymt skönt med hemhjälp som städa och handla mat och kanske gjorde maten ibland. Så man bara fick vara med barnen, göra det där pysslet, spelet, halsbandet och utflykten med dockvagnen som man lovar att man ska göra n å n g å n g….
Ser att dom som är stora syskon i sin familj och då kanske mest "storasystrar" dom har detta med sig genom hela livet. Vart i syskonskaran man är… min syrra sa alltid att mellanbarnet ( som hon sj är) är lätt att det glöms bort. Så det får jag väl tänka på med min lilla prins. Nästa gång kanske det blir han och Edit då är dom mellan barn.
Både jag och Elin prioriterar våra familj och våra barn, de gillar jag. Att göra saker tillsammans är viktig. Att ha en bra relation både till barnen och sin man genom tuffa nätter och långa småbarns år är super viktigt. Det är mycket som barnen ser och som man ska veta att man inte kan lura dom med. Jag vill ge våra barn ett så tryggt hem det bara går och en ärlig och sund relation till oss och syskonen emellan. De har så mycket att göra med inställning, allting går nämligen och man kan ju se på våra föräldrar och hur dom växte upp och jämför med nu, då ser man vilka otroliga skillnader det är, den generationen skulle ju sopa allt under mattan och inte tala om hur det var eller hur man mådde. Det är så otänkbart för mig som vill leva öppet och prata om känslor, jag vill veta hur mina barn har det både i skolan och med kompisar, jag vill att dom ska veta att ärlighet vara längst.Ja avskyr oärlighet och att man inte tala till varandra men gärna om varandra. Det är svårt jag vet, men man kan sträva ditåt...
Men det jag skulle berätta var att min vän Elin och jag har länge pratat om att göra nåt för våra förstfödda. Att åka iväg på en minisemester med dom två och bara ge dom total uppmärksamhet och ösa kärlek och tid över dom ett dygn.
Sagt och gjort tog vi saken i händerna denna v för min man börjar jobba på fre och då blir det svårt med barnvakt. Så är det ju Gotia cup i Gbg så det la vi ner rätt fort. Och valde att åka till Trollhättan och Vänersborg. Det var jätte mysigt att få rå om dom och vi gick på kondis när vi kom fram som dom valde och sen kollad vi i leksaksaffärer länge och dom åkte rulltrappan upp och ner flera ggr, vi skratta och sa va lite dom kräver för att ha kul.
Jätte roligt att se att dom lekte så bra direkt,för nu var det ett tag sen vi hängde med dom. Sen åt vi på O´learys och dom fick beställa själva från barnmenyn och sen kom det in en stor skål popcorn.
Sen fick dom välja godis och en liten påse snacks och så tog vi in på vårt hotell. Vi klaga på det familjerummet vi först fick, så vi bytte till två rum med dörr emellan jätte fint. Där mös vi på kvällen dom kolla film och vi satt och prata. När dom somnat satte vi oss på balkongen och njöt av kvällen, sen dela vi på dom och la oss med vårt eget barn och sov gott hela natten. De tyckte Estelle va mysigt, hon sover typ aldrig bredvid mig för det är allt fullt på varje sida av småsyskonen.
Dagen efter åt vi frukost och gav oss iväg mot leklandet i Vänersborg, där lekte dom sig svettiga. Och ville åka och bad efter, vilket vi gjorde. På ett ur mysigt ställe som hade en stor lekpark och ett mysigt fik.
Där bada dom och lekte och hade roligt i flera timmar, det krävs inte så mycket för de älskade små barnen.
Så tacksam för min vän Elin och Ebbe, och att vi har dom i våra liv och att dom leker så bra! Hoppas, hoppas att de alltid ska vara så!
Kram / C
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar