Första December

En kall men solig dag, Estelle hade feber igår efter paraden men jag tycket hon verkade pigg och kände inte någon feber på förmiddagen. SÅ vi fick ut, gav fåglarna mat och dom klättra i träden. Sen gjorde jag Lasagne som jag glömde i ugnen och barnen vägra äta den så jag fick koka pasta och ta fram mina köttbullar. 

Sen började Estelle att frysa och jag såg på henne att hon blev låg.  Jag bädda ner henne i soffan och satte på en film.Matteo körde sitt högljudda räjs så jag höll på bli galen. Att prata med honom är som att prata med en vägg känns det som, det går in och ut lika fort. Han säger bajskorv åt allt och alla och har även hittat på ett eget ord "tönt luva" han har så svårt att ta en tillsägelse och fastnar sen i sin ledsamhet. Men Minou som varit vaken alldeles för länge i går på konserten somnade gott o sover än, så jag kunde blogga lite. Barnen sitter framför filmen Frost ( Såklart ) och jag ligger i soffan med julmusik på och njuter av lugnet som infinner sig, fem, tio eller två minuter vem vet hur länge.

 Vi har oxå hunnit göra dom årliga presenterna till Mormor & Morfar och Farmor & Farfar. Estelle skrev korten och tackade för det här året, sen orkade hon inte skriva mer ;) men vi brukar ge en liten gåva som tack för alla barnvakter bla under året. Så den brukar  man får så här innan jul med lite olika saker i. Detta året var det inte så mycke ätbart. Annars brukar jag både gjort julgodis och bakat bröd men jag har inte haft tid eller ork. Så det blev lite annat i påsen detta år.

Mormor fick på väg till affären hämta sin eftersom Estelle frös o var dålig ville jag inte ta ut henne. Så Matteo gav denna men sen blev Estelle ledsen att inte hon fick ge sin till farmor så när Henrik kom hem från jobbet så åkte vi jätte fort bort bara hon och jag och gav hennes.

Nu har barnen lagt sig, jag sitter här igen för jag fick inte så många minuter i förmiddags… Jag har lyssnat på när min man och son har tjafsat om läggningen och ingen vill ge sig. Man känner att den lilla must man har kvar ibland inte orkar hela vägen fram. Så även min tålmodiga man lacka ur till slut. Men det verkar inte bit på vår son…. 

Jag har som tjock gröt i huvudet och jag skäms ibland att jag inte kommer ihåg saker eller att hejja på någon jag inte ser. Tycker att D vintaminerna jag tar borde börja verkar, ska inte tröttheten vända? Jag tycker det tar för lång tid det verka skynda långsamt.

I morgon är en ny dag, men ny kraft. Estelle får vara hemma från förskolan hon hade så hög feber nu. Så det blir en lugn hemma dag i morgon med.

Nu ska jag äta tomte gröt, dricka saffrans the´och äta min mors nygräddade brödkakor. Ser såå framemot det. Sen är det Homeland ikväll.Hoppas jag kan hålla mig vaken annars blir det play imorgon.

Kram på er / C