Jag har redan gjort två satser dagarna efter varandra för dels gick dom åt och dels var dom ju så löjligt lätta att göra. Här kommer bild och recept:
12 juli 2014
Bullbak
Har varit grymt dålig på att baka innan sommarlovet och fryst in. Jag tycker att bullar hör till sommaren och det är lite mer "matigt" än kex och kakor. Att göra det lätt för mig är oxå nåt jag gillar så går det att göra i långpanna som min Sticky burns bullar som Leila brukar baka så är jag glad. Men så gjorde jag dessa Philadelphiaost bullar i långpanna. Min svägerska brukar gör dom och det förstår jag för dom är så grymt lätta att göra. Det tar dig max 10 min med assistent och sen jäsa 30 min och 25-30 min i ugn sen har du rykande färska bullar att bjuda på,ta med till stranden eller ta med till picknicken.
Jag har redan gjort två satser dagarna efter varandra för dels gick dom åt och dels var dom ju så löjligt lätta att göra. Här kommer bild och recept:
Eller om du vill pröva denna ljuvliga bulle….. som jag fullkomligt älskar och så även alla jag bjuder den på.
Jag har redan gjort två satser dagarna efter varandra för dels gick dom åt och dels var dom ju så löjligt lätta att göra. Här kommer bild och recept:
9 juli 2014
Känslor som gnager
Jag känner mig vissa dagar som en jätte dålig mamma. Känner inte att jag hinner med barnen och deras behov, mig själv och min man samt trädgård,hus och vänner.
Just nu på sommaren när man trappar ner på alla måsten och umgås mer och sänker kraven. Finns det ändå något som gnager i mig.
Matteo har förstoppning och vi är som sagt var under behandling men det är ett projekt i sig och en enorm stress för mig. Att det finns nåt han kan äta så hans blodsocker inte sjunker, att sen höra av "folk" att han äter väl inte pannkor det är ju förstoppade eller banan.Medan jag den dagen är super glad att han ätit en halv pannkaka det är ju iallafall nåt…!!
Jag vet vad som är förstoppade,jag vet vad som är nyttigt och inte tro mig. Jag lever med detta, och jag får liksom kompromissa för att vår vardag ska gå ihop. Så han håller jämt humör och ändå får i sig någonting. Det känns i mamma hjärtat att ge han lavemang varannan dag och försöka tvinga i han movicol varje morgon, jag har gett upp och det berätta jag för läkaren häromdagen. Hon förstod men ville ändå att han skulle få i sig även oralt.
Estelle börjar bli stor, tycker hon själv och jag med i vissa fall. Men ändå inte på vissa områden, jag vet hur det är att vara äldst och därför ömmar jag extra mycket för dom förstfödda.
Men hon är den som får offras mest ibland för att dom små tar mycket tid och kraft.
Så jag om min kompis Elin har bestämt att vi ska ta våra förstfödda och åka på nån rolig,mysig dygns semester Det ser jag så mycket framemot, då ska jag rå om Estelle allt vad jag förmår och skämma bort henne!
Barn är en gåva och det är verkligen sant, dom är till låns så det gäller att njuta och uppskatta de lilla som det stora. Att se vår lilla sessa börja äta gröt och lite smak portioner känns stort samtidigt som hon greppar saker och faktiskt studerade min man henne när hon satt vid köksbordet och slängde ner saker på golvet och titta sen ner och bubbla några läten…. de kändes helt plötsligt tidigt… men man ska inte jämför barn hit och dit. Dom följer sig själva och sin utveckling. Är det nåt som riktigt sticker ut ja då får man väl söka hjälp.
Nu ska jag sluta och skriva min tankar och känslor och gå ut i solen. Det har varit en lugn morgon jag sov själv hela natten i ett eget rum. Sen på morgonen kom dom stora in till mig och vi gick ner o åt frukost. Dom satte sig sen och kolla film och ja satte mig här.
Ha en skön dag och njut av sommaren, solen, regnet,lugnet,tystnaden,musiken, maten,glassen,vänner,hav,sand mellan tårna…
Kram / C
Just nu på sommaren när man trappar ner på alla måsten och umgås mer och sänker kraven. Finns det ändå något som gnager i mig.
Matteo har förstoppning och vi är som sagt var under behandling men det är ett projekt i sig och en enorm stress för mig. Att det finns nåt han kan äta så hans blodsocker inte sjunker, att sen höra av "folk" att han äter väl inte pannkor det är ju förstoppade eller banan.Medan jag den dagen är super glad att han ätit en halv pannkaka det är ju iallafall nåt…!!
Jag vet vad som är förstoppade,jag vet vad som är nyttigt och inte tro mig. Jag lever med detta, och jag får liksom kompromissa för att vår vardag ska gå ihop. Så han håller jämt humör och ändå får i sig någonting. Det känns i mamma hjärtat att ge han lavemang varannan dag och försöka tvinga i han movicol varje morgon, jag har gett upp och det berätta jag för läkaren häromdagen. Hon förstod men ville ändå att han skulle få i sig även oralt.
Estelle börjar bli stor, tycker hon själv och jag med i vissa fall. Men ändå inte på vissa områden, jag vet hur det är att vara äldst och därför ömmar jag extra mycket för dom förstfödda.
Men hon är den som får offras mest ibland för att dom små tar mycket tid och kraft.
Så jag om min kompis Elin har bestämt att vi ska ta våra förstfödda och åka på nån rolig,mysig dygns semester Det ser jag så mycket framemot, då ska jag rå om Estelle allt vad jag förmår och skämma bort henne!
Barn är en gåva och det är verkligen sant, dom är till låns så det gäller att njuta och uppskatta de lilla som det stora. Att se vår lilla sessa börja äta gröt och lite smak portioner känns stort samtidigt som hon greppar saker och faktiskt studerade min man henne när hon satt vid köksbordet och slängde ner saker på golvet och titta sen ner och bubbla några läten…. de kändes helt plötsligt tidigt… men man ska inte jämför barn hit och dit. Dom följer sig själva och sin utveckling. Är det nåt som riktigt sticker ut ja då får man väl söka hjälp.
Nu ska jag sluta och skriva min tankar och känslor och gå ut i solen. Det har varit en lugn morgon jag sov själv hela natten i ett eget rum. Sen på morgonen kom dom stora in till mig och vi gick ner o åt frukost. Dom satte sig sen och kolla film och ja satte mig här.
Ha en skön dag och njut av sommaren, solen, regnet,lugnet,tystnaden,musiken, maten,glassen,vänner,hav,sand mellan tårna…
Kram / C
17 juni 2014
S o m m a r & S o l
Det finns varken tid eller ork just nu att blogga för mig varje dag. Jag kan inte prioritera det för tillfället.
Livet rusar på och jag försöker hänga med,lilla Minou har redan blivit så stor,har sådan energi och vill vara med och försöker sätta sig upp, och jag tänker att hon är så liten hon kom ju nyss. Men hon har så mycket vilja och jag hoppas att hon inte ska vara så tidig som hennes stora syster var.
Min kropp är inte heller bra, har varit hos läkaren för mitt ben och fick en strumpa som var dyr och ful att ha på i två år efter propparna. Inte alls kul. Men den värk och den stockningen jag har i benet är inte rolig. Försöker att röra och gå varje dag, men orka inte långa turer. Som när vi var i Vimmerby för några veckor sen fick ja sätta mig ner o vila med benet i högläge…
Har inte samma energi än som jag brukar och är ständigt trött och disträ. Jag tappar ord har som gröt i skallen( vilket strö min man ibland) och mig med men jag tror de har att göra med sömnen som blir störd varje natt och min ålder ;)
Sommaren är här och jag hoppas det fina vädret ska stanna. Vi tar en dag i taget och ska väl tillbringa lite tid på öarna i skärgården i sommar. Sen har vi inte nåt bokat, ganska skönt faktiskt.
Jag njuter så av min uteplats där jag odlat vackra rabatter nu i vår och ska fortsätta med några rabatter till. Detta är ju så kul, kan inte förstå varför man ska ha massa gräsmatta egentligen. Vad gör man på den? Barnen spelar inte fotboll på en lite plätt, och vi bor så nära stora fält o planer. Så nu ska jag göra en pionrabatt och sen har jag planer på att göra om häcken vi har på framsidan och även där sätta en rabatt. Jag bryr mig inte så mycket om hur det ser ut från utsidan som jag bryr mig om hur VI ser det som lever på insidan.
Just nu har ju inte alla planteringar vuxit upp, men jag tänker att om si sådär två år kommer rabatten vara fantastisk och de kommer inte finnas nån liten jordbit du ser utan allt kommer växa tätt och vackert.
Har fått hjälp av min vän Louise med vilka sorter som passar och som blommar sommar och vilka som blommar mer åt hösten. Så man har det vackert från vår till höst.
Mitt liv som trebarns mor börjar att lägga sig, ärligt var det en större förändring än jag trott. Nu har rutiner börjat komma och hon är enormt go och snäll. Men har en vilja av stål så liten som hon är och är lik sin stora syster med att vara tidig på att häva sig upp och stå och vill sitta och vara med. Men hon är ju inte så stor för mig, så jag tycker hon är tidig och inte alls lika soft som sin bror var som bäbis…
Njut nu av sommaren, dom små stunderna som dom stora. Försök lägg bort alla krav och måsten ( lättar sagt än gjort, jag vet )
Ha en riktigt skön sommar nu, så hörs vi!
Livet rusar på och jag försöker hänga med,lilla Minou har redan blivit så stor,har sådan energi och vill vara med och försöker sätta sig upp, och jag tänker att hon är så liten hon kom ju nyss. Men hon har så mycket vilja och jag hoppas att hon inte ska vara så tidig som hennes stora syster var.
Min kropp är inte heller bra, har varit hos läkaren för mitt ben och fick en strumpa som var dyr och ful att ha på i två år efter propparna. Inte alls kul. Men den värk och den stockningen jag har i benet är inte rolig. Försöker att röra och gå varje dag, men orka inte långa turer. Som när vi var i Vimmerby för några veckor sen fick ja sätta mig ner o vila med benet i högläge…
Har inte samma energi än som jag brukar och är ständigt trött och disträ. Jag tappar ord har som gröt i skallen( vilket strö min man ibland) och mig med men jag tror de har att göra med sömnen som blir störd varje natt och min ålder ;)
Sommaren är här och jag hoppas det fina vädret ska stanna. Vi tar en dag i taget och ska väl tillbringa lite tid på öarna i skärgården i sommar. Sen har vi inte nåt bokat, ganska skönt faktiskt.
Just nu har ju inte alla planteringar vuxit upp, men jag tänker att om si sådär två år kommer rabatten vara fantastisk och de kommer inte finnas nån liten jordbit du ser utan allt kommer växa tätt och vackert.
Har fått hjälp av min vän Louise med vilka sorter som passar och som blommar sommar och vilka som blommar mer åt hösten. Så man har det vackert från vår till höst.
Mitt liv som trebarns mor börjar att lägga sig, ärligt var det en större förändring än jag trott. Nu har rutiner börjat komma och hon är enormt go och snäll. Men har en vilja av stål så liten som hon är och är lik sin stora syster med att vara tidig på att häva sig upp och stå och vill sitta och vara med. Men hon är ju inte så stor för mig, så jag tycker hon är tidig och inte alls lika soft som sin bror var som bäbis…
Njut nu av sommaren, dom små stunderna som dom stora. Försök lägg bort alla krav och måsten ( lättar sagt än gjort, jag vet )
Ha en riktigt skön sommar nu, så hörs vi!
12 juni 2014
Barnvälsignelse
Vi har haft barnvälsignelse för våran Minou!
I kyrkan hade vi en ceremoni där min syster dotter Hilda sjön " Isn´t she lovely" som Steve Wonder gjort. Det var grymt svängigt och hon sjöng den så bra.
Sen bad dom för Minou och oss och hon fick ett jätte vackert kort med ett bibelord och en barnens bibel typ.
Vi hade bjudit in dom närmaste av våra vänner som vi håller kära och dom flesta kom, det var några familjer som tyvärr inte kunde komma. Men i dessa konfirmations och examens tider är det inte lätt att få ihop allt.
Vi bjöd sen hem alla till vår trädgård där vi grillade hamburgare och hade chips och tillbehör till. Och sen var det jordgubbstårta med kaffe. Denna fantastiska marängtårta med smörkräm är min absoluta favorit. Jag hade det så lyxigt att min syster,mor och min Elin o hennes mor hade gjort alla tårtor…
Så många ville ha receptet för det var en av det godaste dom oxå hade smakat, så det var ju roligt. Jag kunde ju tyvärr inte ta åt mig av denna fina komplimang, men det kan ju ni! Så super tack älskade ni för hjälpen, jag står i skuld till er!
En härlig dag, med sol med lite varma vindar och moln. En kanon dag då vi kunde sitta ute och barnen lekte alla med varandra så många barn dom nu var.
Vi var hel nöjda med dagen och kan inte nog Tack er alla som ville dela den dag med oss och vår dotter!
16 maj 2014
Vardagen löper på
Efter regn kommer solsken, alla mina nya planteringar behövde verkligen vatten så det var underbart att det regna några dagar. Trots kallt och trist väder var det bra för gräset och alla växter. Det doftar så gott nu när man öppnar dörren,s å jag undrar om det kommer vara några blommor kvar till skolavslutningen.
Tycker bara dessa tre månader sen Minou kom har flygit förbi, jag hade en tuff start och nu släpar det fortfarande lite men, jag hann inte riktigt med allt som jag ville göra med henne som liten nykläckt bebis.
Tiden rinner iväg och ja har ännu inte fått ordning på alla rutiner som jag önskat. Men lilla Minou lägger sig samma tid som resten av barnen så vi har kvällarna för oss själva och jag är jätte glad för att jag hållt det så. Älskar rutiner och alla mår bra av det!
Min man har jobbat nätter och det är alltid lite extra jobbigt tycker jag, då man ska springa upp och man blir många i sängen för han finns inte där och kan hjälpa till. Men vilken småbarns förälder sover bra och är pigg?! Så de hör liksom till att vara lite små trött dessa år. Tiden går så fort och snart får jag sova och kanske är det jag som måste väcka barnen om några år än tvärtom.
Tycker bara dessa tre månader sen Minou kom har flygit förbi, jag hade en tuff start och nu släpar det fortfarande lite men, jag hann inte riktigt med allt som jag ville göra med henne som liten nykläckt bebis.
Nu är hon så med, och du får så många leenden och hon har hittat sina händer och vill suga på dom och allt annat med för den delen.
Min mans mostrar var här en dag oxå, med världens finaste presenter. Dels fick hon en vit body med kort ärm och en byxdress till kan man säga. Och sen hade moster Siv stickat detta vackra sett. Koftan och den runda mössan var lite för stort än, men den lilla mössan med siden band använder hon redan. Så gulligt av dom att komma med så fina saker.
Dagarna rullar på som sagt, vi ska snart ha barnvälsignelse med för lilla gosan. Det ska bli kul!
Har inte haft kraft eller ork till att baka och bjuda hem massa folk på middag än som jag kanske önskat. Men hoppas att jag snart ska hitta den igen.
Nu är det fredag och vi ska gå till parken, det har öppnat en ny lekpark här som är jätte stor med massa kul. Vi var där typ halva dan igår och idag ska ett par gamla vänner dit och fråga om vi ville haka på. Min man sover så vi behöver komma hemifrån!
Ha en go helg nu alla ni underbara där ute!
Kram C
5 maj 2014
Loppis fynd
Dagarna går så fort och jag tycker att Minou är så med nu för tiden, hon kom ju nyss och ändå kan hon sitta korta stunder i tripp,trapp stolen mellan sina syskon. Det tycker hon är så roligt, för att inte tala om alla mobiler som dinglar över sängar och babysitten och i vagnen. Hon sprattlar och pratar och skrattar så sött åt dom.
Jag har åkt på en kraftig urinvägsinfektion ( har aldrig haft det innan) så jag har precis ätit en kur antibiotika och ska både träffa urolog och datortomografi nästa vecka. Hade så mycket blod i urinen, usch! Men de gör ont fortfarande och jag har blod i så jag ska dit idag med.
Är så tacksam till att min man inte har haft så mycket jobb, de sista sen Minou kom. För jag ser det som Guds nåd att han kunnat varit hemma med oss mitt i allt som vi går igenom.
Ändå har jag känt mig ok lite tröttare än vanligt givetvis och så har jag ont i mitt ben, ska snart träffa en läkare för att gå igenom hur länge jag ska ta sprutorna med blodförtunnande.
Det stör mig att jag inte kan gå långa promenader än.. men det kommer väl. Min vän Louise säger att jag ska ha mycket nåd med mig själv, och inte vara för hård.Och sänka alla krav vad de gäller hemmet och alla måsten. Hon tycker att jag och min man ska date mer så vi får energi och ett avbrott mitt i allt småbarns stök.
Jag tar det till mig och ska försöka, jag lovar!
Har varit på loppis i helgen med en annan vän, Sara som jag har kär. Hon gillar loppis lika mycket som jag och vi åkte en bra bit denna gång för att fynda. Hittade både köksoffa, matbord och skänk. Samt hitta Sara de vackraste skrivbordet. Men hon köpte aldrig det, så är det kvar när vi hämtar vårt så kanske jag köper det till Estelle, det var såå fint.
Älskar loppis, verkligen det är ofta rejäla möbler och inget Ikea med mdf skiva. Som går sönder eller så fort de kommer vatten på så blir det en upphöjning och fult.
Ska visa lite bilder på det jag tittat på.
Tod de sista kortet åt min man som gillar högtalare,förstärkare och gamla radio apparater.
Så köksoffa och matbord,skrivbord och skänk kommer bli så fint när jag målat eller om jag lämnar in vissa saker, för man ska orka med. Men jag gillar när man ser pensel dragen som på gamla möbler.
Igår var min man på jobbet och det var inget dagis. Så jag hade lovat barnen en utflykt. Köpt bullar och festis och så fick dom ta varsin dockvagn och docka och så gick vi alla ut på promenad. Men vi mötte min man så han fick komma med oss på utflykt.
Jag har åkt på en kraftig urinvägsinfektion ( har aldrig haft det innan) så jag har precis ätit en kur antibiotika och ska både träffa urolog och datortomografi nästa vecka. Hade så mycket blod i urinen, usch! Men de gör ont fortfarande och jag har blod i så jag ska dit idag med.
Är så tacksam till att min man inte har haft så mycket jobb, de sista sen Minou kom. För jag ser det som Guds nåd att han kunnat varit hemma med oss mitt i allt som vi går igenom.
Ändå har jag känt mig ok lite tröttare än vanligt givetvis och så har jag ont i mitt ben, ska snart träffa en läkare för att gå igenom hur länge jag ska ta sprutorna med blodförtunnande.
Det stör mig att jag inte kan gå långa promenader än.. men det kommer väl. Min vän Louise säger att jag ska ha mycket nåd med mig själv, och inte vara för hård.Och sänka alla krav vad de gäller hemmet och alla måsten. Hon tycker att jag och min man ska date mer så vi får energi och ett avbrott mitt i allt småbarns stök.
Jag tar det till mig och ska försöka, jag lovar!
Har varit på loppis i helgen med en annan vän, Sara som jag har kär. Hon gillar loppis lika mycket som jag och vi åkte en bra bit denna gång för att fynda. Hittade både köksoffa, matbord och skänk. Samt hitta Sara de vackraste skrivbordet. Men hon köpte aldrig det, så är det kvar när vi hämtar vårt så kanske jag köper det till Estelle, det var såå fint.
Älskar loppis, verkligen det är ofta rejäla möbler och inget Ikea med mdf skiva. Som går sönder eller så fort de kommer vatten på så blir det en upphöjning och fult.
Ska visa lite bilder på det jag tittat på.
| Så här fint hade dom målat ett sånt matbord jag köpte. |
Tod de sista kortet åt min man som gillar högtalare,förstärkare och gamla radio apparater.
Så köksoffa och matbord,skrivbord och skänk kommer bli så fint när jag målat eller om jag lämnar in vissa saker, för man ska orka med. Men jag gillar när man ser pensel dragen som på gamla möbler.
Igår var min man på jobbet och det var inget dagis. Så jag hade lovat barnen en utflykt. Köpt bullar och festis och så fick dom ta varsin dockvagn och docka och så gick vi alla ut på promenad. Men vi mötte min man så han fick komma med oss på utflykt.
Jag minn själv hur mysigt det var att gå ut med sin dockvagn,och dra precis som min mamma gjorde.
Älskar att göra mysiga saker med mina små barn. Dom är så roliga att umgås med. Men de kan svänga snabbt och vipps har jag en halv tonåring som inte lyssnar och skriker åt mig och hon inte får ha kompis.
Men det är ju så med dom små, det går i vågor. Men jag njöt av solen och mina vackra barn idag.
Ta vara på dagen och njut av dom små stunderna.
Inte alltid lätt men försöka duger!
Kram på er / C
28 apr. 2014
Tankar och känslor
Tänk att man sitter och äter frukost ute i solen den 28 april. Helt otroligt, jag njuter!
Mina tankar om att det tredje barnen bara skulle "hänga" på, stämmer inte på våra familj. Hon är fantastisk snäll och go på alla sätt. Men har svårt att sova i vagnen om man inte vyssar den hela tiden, så fort bilen, vagnen stannar så vaknar hon. Vill vara med och i famnen, så jag går med baby björn på magen med henne inne, när jag fixar hemma då är hon nöjd. Men det är inte lätt stå vi spisen och göra mat med henne så tätt inpå. Så man är rätt bunden av henne ändå, hon är för liten för att ha hittat rytm och rutiner så jag får ge det några veckor till. Sen allt jag hade tänk göra som att fixa fotoalbumen till barnen,måla lite möbler som ska fixas, sy,och scrappa det har liksom jag inte ens titta åt. Och inser att tiden kommer. Men jag ska vara ärlig och säga att jag hade glömt mycket av hur det var med spädbarn, dom styr så totalt. Deras hjälplös skrik är hjärtskärande och man springer direkt, som mamma tror jag du "känner" mer än pappan oxå. Dom har mer tolerans åt att det skriks lite för dom känner inte ingen skriket eller skriiket.
Sen är min man och jag otroligt olika och prioriterar definitivt inte samma saker, eller ser samma saker. Det gör väl ( karlar i lag inte ) men jag vet män som verkligen gör det. Därför är det extremt viktig att prata med varandra om hur man känner och lyssna vad den andra har för behov och ge varandra tid att göra nåt själv. Det ger energi och kraft att orka i vardagen. Vilket betyder mycket när man går hemma hela dagarna.
Inser att jag inte är tjugoåtta år heller, utan över fyrtio med tre småbarn. Det tar väl ut sin rätt med både i trötthet och kroppsligt. Hade planer på att börja gå runt sjön varje morgon, men det har inte blivit en enda gång än, dels har jag ont i mitt ben ( som jag fick blodproppar i) om jag går för långt och mycket. Jag tar fortfarande två sprutor per dag för det, men det hjälper inte. Jag får ändå ont och sen är jag grymt trött på morgonen just. Annars är jag en morgonmänniska men har du varit uppe och vaken på natten tycker jag man sover som godast på morgonen. Men det får väl bli en förändring där så småning om.
Det var så skönt att träffa min underbara vän Elin i lördags och bara vädra livet och just vardagen. Att jag tycker att det varit jobbigt med allt just nu i början. Det var skönt att höra henne säga att jag hade en tuff start med allt som hände och att jag inte fick glömma det, hon är inte så stor och det är helt ok att ha en slappar dag då jag inte gör nåt mer än att är en god mor till mina barn och njuter av dom här och nu. Den inre stressen jag känner då finns ju där ändå som hon sa men den får jag försöka att "jobba" bort. Älskar att ha dig Elin i min närhet!
Sen var jag på en fantastisk Gudstjänst i går i våran kyrka som gav mig så mycket kraft och glädje. Det var underbart att få fylla på med kärlek och kraft. Jonatan Brandström sjöng en jätte fin sång som han skrev när hans pappa dog. Sen predikade en präst som heter Sven Weichbrodt och det handlade om att "Titta men ändå inte se" mycket bra.
Kul träffa lite folk, fast att jag känner mig trött så fort vi åker därifrån.
Jag har min man hemma nu i tio dagar för att han jobbat tio nätter i sträck. Det har varit underbart, jag har fått gå ifrån och handlat själv och påtat i trädgården. Sen har vi hjälpts åt så gott vi orkat att fixa här hemma efter dom tio dagarna som han var borta och jag inte orka hålla efter.
Denna fina spalje, med blomlådor har min man gjort till mig, nu har jag planterat i dom. Kommer bli så fint i sommar.
Solen lyser så skönt och starkt mot min kind ute i solstolen, min man har tagit en promenad med lillan så hon ska kunna somna. Dom större är på dagis och jag andas in goda dofter från det nyklippta gräset och jag älskar att det är sommar snart.
Mina tankar om att det tredje barnen bara skulle "hänga" på, stämmer inte på våra familj. Hon är fantastisk snäll och go på alla sätt. Men har svårt att sova i vagnen om man inte vyssar den hela tiden, så fort bilen, vagnen stannar så vaknar hon. Vill vara med och i famnen, så jag går med baby björn på magen med henne inne, när jag fixar hemma då är hon nöjd. Men det är inte lätt stå vi spisen och göra mat med henne så tätt inpå. Så man är rätt bunden av henne ändå, hon är för liten för att ha hittat rytm och rutiner så jag får ge det några veckor till. Sen allt jag hade tänk göra som att fixa fotoalbumen till barnen,måla lite möbler som ska fixas, sy,och scrappa det har liksom jag inte ens titta åt. Och inser att tiden kommer. Men jag ska vara ärlig och säga att jag hade glömt mycket av hur det var med spädbarn, dom styr så totalt. Deras hjälplös skrik är hjärtskärande och man springer direkt, som mamma tror jag du "känner" mer än pappan oxå. Dom har mer tolerans åt att det skriks lite för dom känner inte ingen skriket eller skriiket.
Sen är min man och jag otroligt olika och prioriterar definitivt inte samma saker, eller ser samma saker. Det gör väl ( karlar i lag inte ) men jag vet män som verkligen gör det. Därför är det extremt viktig att prata med varandra om hur man känner och lyssna vad den andra har för behov och ge varandra tid att göra nåt själv. Det ger energi och kraft att orka i vardagen. Vilket betyder mycket när man går hemma hela dagarna.
Inser att jag inte är tjugoåtta år heller, utan över fyrtio med tre småbarn. Det tar väl ut sin rätt med både i trötthet och kroppsligt. Hade planer på att börja gå runt sjön varje morgon, men det har inte blivit en enda gång än, dels har jag ont i mitt ben ( som jag fick blodproppar i) om jag går för långt och mycket. Jag tar fortfarande två sprutor per dag för det, men det hjälper inte. Jag får ändå ont och sen är jag grymt trött på morgonen just. Annars är jag en morgonmänniska men har du varit uppe och vaken på natten tycker jag man sover som godast på morgonen. Men det får väl bli en förändring där så småning om.
Det var så skönt att träffa min underbara vän Elin i lördags och bara vädra livet och just vardagen. Att jag tycker att det varit jobbigt med allt just nu i början. Det var skönt att höra henne säga att jag hade en tuff start med allt som hände och att jag inte fick glömma det, hon är inte så stor och det är helt ok att ha en slappar dag då jag inte gör nåt mer än att är en god mor till mina barn och njuter av dom här och nu. Den inre stressen jag känner då finns ju där ändå som hon sa men den får jag försöka att "jobba" bort. Älskar att ha dig Elin i min närhet!
Sen var jag på en fantastisk Gudstjänst i går i våran kyrka som gav mig så mycket kraft och glädje. Det var underbart att få fylla på med kärlek och kraft. Jonatan Brandström sjöng en jätte fin sång som han skrev när hans pappa dog. Sen predikade en präst som heter Sven Weichbrodt och det handlade om att "Titta men ändå inte se" mycket bra.
Kul träffa lite folk, fast att jag känner mig trött så fort vi åker därifrån.
Jag har min man hemma nu i tio dagar för att han jobbat tio nätter i sträck. Det har varit underbart, jag har fått gå ifrån och handlat själv och påtat i trädgården. Sen har vi hjälpts åt så gott vi orkat att fixa här hemma efter dom tio dagarna som han var borta och jag inte orka hålla efter.
Denna fina spalje, med blomlådor har min man gjort till mig, nu har jag planterat i dom. Kommer bli så fint i sommar.
Solen lyser så skönt och starkt mot min kind ute i solstolen, min man har tagit en promenad med lillan så hon ska kunna somna. Dom större är på dagis och jag andas in goda dofter från det nyklippta gräset och jag älskar att det är sommar snart.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)










