14 juni 2013

Grattis du har ett argt barn

.... så heter den nya boken av Jesper Juul. Han är en Dansk familjeterapeut och kommit ut med boken "Aggrression- ett nytt farligt tabu"

Jag har idag tagit en rast och blir så glad när jag ser att han skriver om en bok som hyllar barns ilska. Han skriver så här " Har ditt barn häftigt temperament? Eller tappar du själv tålamodet och kastar saker i väggen ibland?" Ilska är en fantastisk drivkraft säger Jesper.

Jag har aldrig hört eller läst om detta förut, men har veckan som gått varit extremt trött på min tvååring. Han har sånt temperament precis som sin mor och även min dotter, men denna lilla parvel är nåt extremt envis på detta...De kan tära på miktt tålamod speciellt om man själv är trött eller låg. De har varit mycket med  ute platsen och allt som fortfarande släpar efter här hemma.

Han fortsätter och skriver att han ofta ser föräldrar som krampaktigt ler och med sammanbitna käkar säger till sina barn" Nej, jag är inte arg" Samtidigt som mammans eller pappans hela väsen utstrålar ilska eller aggressivitet. 

I samma veva har han hört att allt fler föräldrar tillrättavisar sina små barn när dom tappar humöret på lekplatsen "var inte så arg" Det är som att ilska har blivit nya tidens tabu,istället för en fullkomligt naturlig känsla på samma sätt som glädje och sorg.

Fler barn har fått diagnoser eller blivit stämplade för sitt häftiga teprament: de har visat en alltför stor portion ilska och aggressivitet.
Boken kom till för att många barn just blivit diagnosticerande och utstött bara för att de ger uttryck för att de inte trivs i situationen, som kan vara allt från förskolan till familjen.
I boken diskuteras vikten av att ta små barns ilska på som en viktig feedback på att nåt inte är rätt

Genom att inte tillåta ilska förhindrar vi barnets utveckling

Han säger att utan ilska skulle vi helt enkelt inte komma någon vart.Ilska är en drivkraft för att förändra något som inte är bra.
Istället för att stanna till ett ögonblick och fundera varför en ettåring  eller 6månader 3 eller 11 åringen får ett utbrott försöker vi snabbt sopa undan spåren av ilsk och säger" nu får du lugna dig"
Istället för att fråga varför är du arg?

Om ett barn inte få visa sina sanna känslor utan lära sig att bita ihop kommer hon/han att lära sig att det är fel på henne/honom som har dessa känslor och att de inte är okej att visa dom.
Småbarn som inte kan prata än behöver när dom är arga,respekt och kanske lite distans precis i början av sitt utbrott. Därefter omsorg och ett intresse för vad det var som utlöste utbrottet.Ju mer vi upplever detta intresse,desto mer värdefulla känner vi oss, och det gör att våra aggressioner minskar.

När en 2-åring blir arg : börja med att, vänligen men bestämt, stoppa fysiks aggression. Prata inte så mycket:frustrerade och desperata människor hör inte vad du säger. Sen kan du konstatera vad du ser- "Oj,vad du är arg" Och visa ditt barn intresse genom en enkel fråga "vet du varför" -Om ditt barn har lärt sig att prata lyssna engagerat."Aha, det var så du upplevde det som hände. Vänta sen ett tag med att gå in djupare på förklaringen.

Att fördöma istället för att engagera sig i vrför personen framför dig är arg är ett vanligt misstag, precis som att prata alltför mycket alltför tidigt. Om man som vuxen/ förälder fördömer ilskan förstärker man bara barnets upplevelse av att var en dålig människa som gör fel.

Då finns det några frågor här i en intervju med honom:

"Det händer ganska ofta att jag tappar tålamodet och blir arg, är det skadligt för mitt barn?"
Nej, det är det absolut inte säger Jesper.Barn behöver levande,irrationella och operfekta människor omkring sig för att utveckla en sund självkänsla.

"Det är alltså värre att bita ihop och säga "jag är inte arg,inför mitt barn trots att jag är jätte arg"
-Ja, mycket värre. Om du som förälder gör så lär du också ditt barn att ljuga om sina känslor!

Ja, läste tacksamt igenom denna underbara intervju och kände mig glad att han vågat ta upp detta i vårt annars ganska tyst, försiktiga, rädd för att trampa på tåna samhälle och i våra umgängen. SÅ rätt med dessa känslor, precis som man är glad och visar det varför tabu med ilska? Ja, förstår det inte och har väl aldrig gjort. Men så dras jag ju till genuina, äkta människor med, som inte är perfekta utan vågar vara sig själva med allt vad de innebär. 

Nä, nu ska vi göra oss klara för grillkväll hos underbara vänner ♥ dom ska under dagen ha stoppat egen korv... ska bli spännande att smaka på, trots att jag inte är nån korv lover.....

Kram och ha en skön kväll... blås inte bort!




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar