1 okt. 2015

Matkräsna barn

Jag är så innerligt trött på detta med matvägran av ett av mina barn. Det har pågått i ca ett och halvt år. Det var inget jag gjorde någon stor grej över i början och sen har det liksom eskalerat. Det har gått från bara potatis och brunsås till bara kyckling eller bara köttbullar, eller helst då detta tjat om pommesfritt, och helst varje dag.

När vi är bort bjudna till såna jag inte känner mig helt hundra med att gå i deras kyl och skafferi, är det en stor grej att åka bort. För man vet inte vad som bjuds, och ska mitt barn äta eller gnälla hela kvällen,ska jag ta med mig mat. Eller ska han vara mätt när han kommer….??

Att ta en konflikt en gång per dag, vid varje måltid är mycket värre än det låter. Den som inte själv upplevt något liknande förstår inte hela denna " dåliga samvete" grejen och att jag vid vissa tillställningar som (kalas) tex hotar honom att gör han en scen vid maten nu så åker han ut i bilen… man äter den maten som bjuds…

Han har varit extremt duktig flera ggr och det har varit en börda som släppt för  mig, till att jag kunnat slappna av på kalaset. För mitt barn är mätt och glad. Men jag vet själv hur det var, när man inte åt upp maten som barn. Det fanns vissa saker jag inte kunde få ner, och jag var lite äckelmagad. Min son har det också, han försökte häromdagen att verkligen äta en gaffel med ris. Men det går inte det kom ut igen, som om han vill kräkas. Han blev ledsen och jag förstod att han verkligen försökte. Jag hade bakat så vi skulle fika …."om man åt upp maten" han fick självklart fika ändå han hade ju försökt. Jag fick sitta kvar ibland tills jag ätit upp. Det är inte någon metod jag inte testat om jag säger så… Jag tror inte på att tvinga i barn mat, jag tror på smaka däremot. Så vet jag ju att hot och löften är bara dumma saker med, men som sagt jag har testat allt…. vad ska jag göra?



Men att han sen går och frågar mig säkert 10 ggr per dag om godis,glass,fika är en annan sak. Det klart han är sugen,äter man dåligt så klart man är hungrig. Det är så jag blir tokig snart! Jag har tagit bort alla kex och godis och lagt i källaren i en kasse. Dom får bara lördagsgodis och vi försöker att vara hårda på att inte fika,äta glss mm på vardagarna.
Det är lättare sagt än gjort, jag har tagit bort vanilj yoghurt dom får bara fil och jag har aldrig saft. 

Har försökt prata med Bvc men jag kan lika gärna diskutera det med en vän då…dom ger ju inte några förslag utan säger bara. Det låter bra det du gör. Och du kan bestämma vad som sätts fram på bordet, men det är barnet som bestämmer vad som stoppas i munnen. NEJ, vill jag bara skrika till dom, det är konflikter varje dag om maten. Det påverkar hela familjen!

Nu har jag hävt ur mig det här, det känns redan bättre. Får ta nya tag i morgon igen!!

Kram på er/ C

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar