Vi kan inte hantera tekniken

Di.se skriver idag. Forskare: Vi kan inte hantera tekniken idag!

Blippande mobiler,öppna kontorslandskap och mejl som måste läsas. Våra hjärnor kan inte hantera den moderna arbetsplatsen, enligt forskaren Katarina Gospic.

Våra hjärnor är fortfarande evolutnärt kvar på savannen, för 40 000 år sen. Då var det av högsta vikt att exempelvis reagera på något som sticker ut, det kunde vara en fara eller en möjlighet.

Men att sätta samman hjärnan i ett modernt kontorslandskap så blir det problem. Kollegans telefon som ringer, ett samtal förs bakom ryggen eller din egen mobil som plingar till och stör vårt fokus, enligt Katarina, hjärnforskare som numera driver eget företag. Människan som sitter i störande miljöer har högre sjukskrivningstal och besöker oftare läkare och psykolog.

Tekniken har smugit sig på oss på ett sätt som vi inte riktigt kan hantera säger hon.

Kanske är mobiltelefonen den största boven i dramat. En omskriven studie från 2013 visade att vi i snitt tittade på mobilskärmen 150 ggr per dag. Enligt Gospic fungerar mobilen som en godispåse.

"I telefonen finns belöningar. När det plingar till och vi tittar, då känner vi "wohoo - någon tycker om mig. När jag sendan lägger undan den vill vi ha bekräftelse flera gånger. Det är då vi börjar ta upp och tittar på den. Och det tar upp emot 25 min att återfå fokus efteråt säger hon.

Och att iderligen tappa fokus är dåligt för prestationen på arbetet.

Själva grejen med att vara fokuserad är att stanna i det. Multitasking är en katastrof för hjärnan - även om man upplever att man är bra på det så är vi inte det. Vi presterar sämre när vi gör flera saker samtidigt.

Trots det kan vi inte låta bli att försöka. Flera än  åtta av tio känner att de omedelbart behöver svara på inkommande samtal, smsm och mejl under arbetstid.

Inte ens mötena är fredande. Sju av tio män och sex av tio kvinnor kollar mobilen samtidigt, visar en Sifoundersökning som teleoperatören Telenor beställt. Detta trots att flera än åtta av tio i undersökningen blir störda när andra kollar mobilen under ett möte.

Vi är byggda för att interagera. Att titta bort under ett möte betyder att man inte visar intresse för den andra. Det är en social exlusion. Det är extremt stressande, säger Gospic.




Vilken intressant artikel tycker jag, skrattar lite när jag läser att man själv störs sig på när folk kollar mobilen under mötet, men gör det själv. För jag stör mig nämligen när folk gör så i kyrkan under Gudstjänsten, jag vet att vissa har bibeln där eller för anteckningar i  moblien men ärligt ser det oftast inte ut som det. Jag går ibland ut med Minou för att söva henne eller ge mat under mötet då ser jag att det inte är det jag just nämde. Det kan jag tycka är oavsett om det är ett möte på jobbet, en Gudstjänst eller att du sitter hemma hos folk på middag, det är OERHÖRT RESPEKT LÖST, punkt!

Hur ska det bli för våra barn, att växa upp med denna tävlan mot en sketen mobil och dess fokus runt den. Ska vi inte prata eller ha kontakt med våra barn, ska vi sms fast jag sitter i köket och mitt barn är uppe på sitt rum?
Blir jätte konstig för mig, och ingen verkar prestera bra, det finns det ju forskning på nu. SÅ bra skrivet och att den just publicerades i DI mans tidningen…! 

Du blir inte någon bra person och du kan inte göra flera saker samtidigt, det tog 25 min att hitta fokus igen. Det säger en del…och jag tänker på alla barn som spelar fotboll eller någon annan aktivitet där föräldrarna är med och ska kolla… det blir nog inte mycket fokus på barnet. Det har jag själv skrivit om förut när jag var med min dotter på simskolan… helt skrämmande. Sådan förälder vill jag inte vara, utan vara närvarande hela deras uppväxt och även när dom flyger ur boet.
Jag och min vän Elin prata om att ha en v uppehåll från mobilen, hon har hemtelefon så hon sa att hon klara sig. Jag tänkte kanske skaffa det, så kan man ha den på stör ej och OM det skulle vara livsviktigt kan man ju en gång om dagen titta på den om man missat samtal från typ läkare eller fröken eller nåt viktigt verkligen. Hur skulle det funka tror ni? Är ni på? Jag tog upp det med min man och han verkade på som han sa.. får se om det blir verklighet!


Jag vet att jag suttit många stunder och letat boende till Florida den sista tiden , för att jag är väldigt trött på kvällarna, men jag ska ärligt säga att sätter jag mig med datorn eller skulle ta upp telefonen så säger mina barn ifrån. Dom stänger data skärmen och säger till mig att jag inte är rolig, och ärligt talat ligger det väl en sanning där.

Med det är svårt ibland, jag vet väl det. Men jag är för att träffas ansikte mot ansikte, jag är för att man lyfter luren och pratar på riktigt än att skicka sms eller skriva mejl eller ännu värre ha en konversation offentligt på Fb eller Insta. Fast båda dom känns rätt ute i allafall Facebook. 
Men det är inte varje dag jag hinner eller prioriterar att gå in där, folk lägger ut så ointressanta statusar ibland så man blir rädd, har dom inte nåt liv…!

Nej, nu ska jag ta tag i tvätthögen lillan sover de andra är på förskolan därför kan ja sitta här och blogga ( om någon undra) annars gör jag det oftas på kvällarna då jag har fri… tid.
Matteo ska kolla sin tand om en stund o röntga den och sen har jag utvecklings samtal. Imorgon är det hans tur att göra ögon test igen, så får vi se om det blir remiss för han med på ögon. Ja dessa bokade möte, för mig en stess att passa en tid. Jag är verkligen en hemma människa o måste få bara vara hemma i mellan åt utan massa tider och måsten. 


Kram på er, ta hand om relationerna lyft luren eller boka en date med din partner  vän eller släkting. Det är så mycket mer värt än att sitta med dum mobilen!!

Ett litet missöde en vanlig dag

I  går när jag skulle köpa ett draperi så hade jag dels lite bråttom och dels var det väldigt lång kö i kassan, så när det är min tur så har jag typ 4 saker o sätter i mitt kort och han säger till mig det står "medges ej på ditt kort" jag som känner att jag nästa hån ler åt honom, säger va?  Jag vet ju att det både varit barnbidrag och vårdnadsbidrag och att min man överför typ tretusen för att det är just jag som kvinna/ mamma som handlar allt och med allt menas ALLT från presenter till toapapper till skor till alla barnen och mjöl till blommor ute som inne. Så jag visste att det fanns pengar på kontot!

Svettig och nu lite nervös börjar jag fippla med plånboken och kollar hur mycket (läs lite) kontanter jag har. Jag får ta bort två varor. Så halvspringer jag ut i bilen och där tar jag upp telefonen och kollar mitt konto… till min stora skräck har jag minus på kontot. Nu svettas jag, ser att det har dragit närmar tio tusen till olika hotell i Florida.

Jag är den som suttit och letat mest hotell till vår resa i höst. Och bokat en del på Booking.com så jag vart nu upprörd för det står ingen stans att det kostar att avboka samt hade jag gjort det dagen innan. Så jag ringer banken och hon säger att det inte är reserverat utan draget, så får jag inte pengarna så måste vi göra en polisanmälan. Jag ringer även upp booking.com och får givetvis prata med en ur trevlig Stockholmare och känner att lugnet infinner sig…! Hon ringer upp hotellet åt mig, men kl är bara 06.34 där så ingen är på plats hon lovar maila dom, för det är fel dom ska inte ha dragit pengar. Men vi snackar USA här, dvs inte tre dagar utan kanske tre veckor kan det ta innan pengarna är på mitt konto. 

Ja, så kan det gå när man är för trött på kvällarna när man sitter och letar hotell och bokar i sin ensamhet. Nu boka hon av alla utom det vi har valt. Det känns oerhört skönt att vi nu är klara med hela rutten och allt är bokat. Det har tagit mycket av min tid att leta och jag har finkammat stränder, gogglat och läst på vart den potatismjöls aktiga stränderna finns på väst sidan i Florida. Jag längtar nu, längtar efter värme och bad länge och väl!

Kram och god natt på er / C

Banantoffe pie

I dag  skulle vi ha gamla goa vänner här, så jag testa att göra en banan toffe pie. Super enkel och fantastisk god.


Du tar

• 1 burk (397 g) kondenserad mjölk (eller 1 burk färdig dulce de leche)
• 20 digestivekex
• 150 g smör, smält
• 3–4 bananer
• 2 dl vispgrädde
• 1 (56 g) dubbeldajm

Gör så här:

• Lägg den oöppnade burken med kondenserad mjölk i en hög kastrull och häll på vatten så att det täcker burken. Koka upp och koka i två timmar. Se till att vattnet täcker hela koktiden. Ta sedan upp burken och låt den svalna innan den öppnas. Eller köp färdig ;)
• Sätt ugnen på 175 grader. Mixa digestivekexen med smöret och tryck ut i en pajform (cirka 20 centimeter i diameter). Grädda botten i ugnen i cirka 10 minuter, ta ut och låt svalna.
• Vänd försiktigt upp botten på ett serveringsfat eller ta bort kanten om du använder form med löstagbar botten.
• Öppna burken med kondenserad mjölk, som nu blivit kolasås (dulce de leche). Bred ut kolasåsen över digestivebottnen. Lägg på skivad banan och toppa med lättvispad grädde. Krossa eller hacka dajm oc

 Så enkel och så god, vi njöt av den både barn och vuxna sen. Kan var god med brända mandlar på också det får jag pröva nästa gång.

TREVLIG HELG kram/ C

Lunka på...

Att jobba natt är ingen höjdare, det har jag gjort i många år  och vet hur det är. Man har svårt vända på dygnet,somna på morgonen och att jobba på kvällarna när alla andra är lediga. Funkar bättre utan familj, men det sliter på en.
 Min man gör sin tredje vecka natt nu. Det är väldigt segt han åker tidigt innan nattning av barnen, och sen sover han länge på dagen. 
Barnen tycker det är tråkigt att han inte lägger dom någon kväll och att man måste vara tyst på dagen så han får sova. 
Fast att han sover länge, är han alltid trött. Jag tycker det är super trist att sitta själv, eller nja där ljög ja, det är skönt en kväll att få greja klart nåt eller kolla på en film som han inte är intresserad av. Men att varje kväll sitta själv är fruktansvärt trist, ensamt och tråkigt.

Så dagarna blir intensiva och jag har fått extremt lite gjort. Börja ju röja och de känns som jag bara fortsatt. Men att allt ändå inte kommer till sin rätta plats, och ska man lägga ut saker på köp o sälj men orkar inte... hinner inte. Plus allt annat som hör ett hushåll till. Sen allt extra som att gå på utvecklings samtal,boka tider,åka på alla möten och sjukhus besök, leta boende over ther för resan i höst, hinna med sig att andas, fixa trädgården, deklarera och vara en bra fru... Det är stressat vissa veckor mer än andra. Förstår inte hur alla fixar livet mellan varven… kanske därför alla nånstanns är lite knasiga. För det tycker jag att folk är ;) på riktigt!

Njuter av solen gör jag lite varje dag i alla fall och det är tacksamt och det gör mig glad. Då får jag D vitamin som ja har brist på.

Önska att de hade funnits ett Magnolia träd. Det är bland de vackraste jag vet.

Detta hitta jag i Nolhaga, där jag var en stund med barnen och barnens kusiner. Farfar hade tagit med dom alla dit, och de kändes mycket att vara själv med fyra barn som har spring i benen. Dom stack upp i skogen och klättra högst upp och stod och skrek till mig att ta kort. Såklart gör jag det! Tur vi har denna fantastiska park,  som både har djur,lekpark och skog.

 När vi kom hem var lilla M ute i trädgården. Det är roligt för en som precis börjat gå och är på upptäcktsfärd varje dag. Livet är bra härligt! Snor, jord,sand och stenar - allt åker in i munnen och det är utveckling det.

Säga vad man vill om livet, det är olika tider och olika perioder då barnen är små och allt är intensivt. Men det finns så många goa ögonblick som gör vardagen lättar små, små ögonblick! Detta är ett sånt


Ha nu en glad och skön solig dag i vårsolen. Det ger dig energi och kraft att hämta det du behöver.

Kram C

Välkommen vår

Våren är otroligt skön och mysig på alla sätt och vis, men när ja har varit inne med sjuka barn och familj i närmare tre veckor känner jag att nu vill jag ut och njuta lite av solen och värmen, fåglarnas sång och alla blommor och knoppar som kommit upp. 

Visst sa läkaren att barnen fick vara ute, men inte gunga, springa eller hoppa…. det är svårt vara ute med barn då kan jag säga. Så jag har inte hunnit njuta av så många koppar te i soffan på altanen än… men det kommer våren är ju lång och sommaren med hoppas jag!

I fre var jag bjuden till en vän som fyllt år så vi var några mammor med barn där och fika gott och samspråkade. Energi givande, är vad det är! 
Det är viktigt att få egen tid som mamma/kvinna och som man och pappa. Att man inte tappar sina gamla vänner och kontakter, även fast livet blivit annorlunda. Det är för mig som balsam för själen.

Önskar er en trevlig helg!

Kram C

Massa nytt

Här har jag varit i röjar tagen några dagar, varit hos goa vänner som flyttar sitt lager och då gjort sig av med lite saker som nu hamnat hos mig… jag skäms faktiskt lite för jag tog enormt mycket. Jag är ju en liten hamster själv så jag kan bara inte titta på när dom ska göra sig av med så mycket fint.

En så underbart, vacker kaffe servis från Uppsala Ekeby. Den har jag nu stoppat i mitt fina vitrinskåp och där ska den få avnjutas vid middagar och släkt kalas.

Bytte även ut våra kökstolar, dom har knakat och varit vingliga ett tag nu, så nu pryder dessa svart vårt köksbord istället. Så skönt sitta ordentligt!

Jag åkte några vändor och när jag kom hem frågade barnen "vilken affär" jag handlat i….!

Det var även en svart sackosäck som fick flytta in och den har dom bråkat om vem som ska sitta i den vit bolibompa. Och på morgonen har Estelle legat så skönt i den och spelat.

Minou fick pussel och nallar och dom gossar hon med och prata med.
Dom har varit grossister i ca 25 år så det har nog varit ett och annat smått och gott där som bara hängt med, och eftersom lagret är så stort finns det gott om plats. Men jag förstår att det tar tid gå igenom och att man inte bara kan slänga allt.

Känner jag ju själv nu, när jag var tvungen ge plats för servisen mm.
Men det är också väldigt skönt att röja och få bort det man faktisk inte använder så ofta.

Tog även denna kassaapparat där vi hitta lite gamla mynt vi la i som pengar. Jag har handlat mycket där dessa dagar kan jag säga. Och jag förstår att dom älskar den, det minns man ju själv hur kul det var med dessa kassaapparater. Alla tre är fortfarande snoriga och ja är ärligt talat extremt trött på detta nu.

Men enligt läkaren så var det ett virus så det snurrar väl runt, tyvärr. Estelle har varit hemma idag o Matteo har fått gå på förskolan efter en lång ledighet.

Nu måste jag fortsätta röja medan lillan sover, ser ut som ett bombnedslag här…


KRAM / Camilla

Lägg inte locket på

Har börjat skriva på detta blogg inlägg för flera dagar sedan när jag pratade med en god och väldigt kär vän, som är sjukskriven. 
Ordet Sjukskriven är ett sådant laddat ord i vårt samhälle idag, utbränd ett annat ord. 

Ja, varför är det för vissa ett sådant laddat ord, varför känns det fel och svagt för vissa. Mina vänner är starka och har alltid varit fulltids arbetande kvinnor, eller mammor som jobbar 24/7 för det gör man ju i en familj… har jouren jämt och lite raster.

Kanske är det ovissheten eller en rädsla för att "känna" efter hur man mår.Eller att andra ska se på en och tänka att man är misslyckad.Eller att inte få vara den man är i vårt stress samhälle utan istället vara det man gör. Där vila och pausa i livet är något fult. Vissa bara fortsätter i sitt ekorrhjul  men jag tror att det någon gång kommer i fatt dig… på livets resa.

Att stanna upp och vara lyhörd för tecknen som du inte känner igen hos dig och som kanske inte "går över" det är för mig ett sundhets tecken att då gå till läkaren och få bolla av sig med ett proffs. Några av mina vänner blev sjukskrivna ganska länge och de gjorde mig glad! För som en läkare sa en gång " Det är aldrig dom som inte vill jobba och som går på bidrag som blir sjukskrivna utan dom som alltid jobbat och friska som blir det"

Det säger en del tycker jag, också om samhället. Det är fult med vila det är fult att stressa ner och ta en paus. Att lägga locket på och bara fortsätta… jag tror inte på den metoden.

Är det sunt att äta framför tv eller datorn och ständig vara uppkopplad och tillgänglig, att inte ha tid för sina barn och familj, att bjuda ut eller hem varandra som en tävling i vem som har dukat snyggast eller gjort allt från grunden i det vi äter. Att känna sig jagad och stressad i allt man gör eller tänker, känner att man måste. 
Jag vill inte vara med i det, men det är jag… dålig på att vila. Jag har blivit mer medvetne sen ja pratat med mina vänner för dom är ett gäng nu. Det får mig att tänka efter mer på just detta hjul som bara snurrar. Vad är viktigt för mig och min familj, för det är det ENDA viktiga!! 

Va rädd om dig och de dina, ta vara på tiden man vet aldrig hur länge man har varandra!

Kram / C