Hitta rytmen

Mycket har hänt dom här veckorna, jag inser att det var en större omställning att få tre än två. Man har liksom kolla när man har två, varsin men den tredje vem har koll på den….

Barnens farmor har vi firat i helgen, det var Minou´s första kalas. Serverads väldigt god mat och efterrätt. Barnen lekte och ljudnivån var hög. Vi åkte hem till bolibompa.

 En dag går så fort fast att ändå inte. Matteo har varit förstoppad och det har tärt på en oxå, han äter inget och helst bara flytande.Så när vi var hos farmor åt han massa kött helt plötsligt och ville ha mer, då blir man glad. Vi har varit hos läkare nu som jag klagat på och sagt att jag vill ha hjälp, att de inte kan vara normalt att inte bajsa på 5 v eller att man ska ta lavemang fler dagar i veckan. Jag är så trött på all skit som det finns i mat, alla tillsatser och E ämnen och andra ämnen med. Att göra sig av med socker,vitt mjöl och mjölkprodukter är svårt, fruktansvärt svårt. Vad ska man äta o ge barn? Jag tror verkligen att man kan få eksem av att man äter fel. För det blir mer och mer skit i produkter vi stoppar i oss. Jätte svårt för en annan med, och bröd visst kan man baka eget med fiberhusk det använder jag mycket, gör pannkakor och plättar på det. Men det blir liksom inte lika poröst som "köpe" bröd. Man har ju tyvärr lärt sig hur vissa saker ska smaka. Det kommer gå lättast att lära Minou hon kommer inte vet nån annan smak än det vi lär henne från början. Välling är ju en sån dum grej tex men väldigt bekvämt. Risvälling har dom ju tyvärr slutat med på semper.
Mandel mjölk och grädde, samt rismjölk är väldigt lik vanlig mjölk. Så jag tänkte prova en månad på hela familjen om man faktisk mår bättre om man skippar vissa saker. Svårt - jovisst men nånstans måste jag börja!

Vi hämta kusin Elivn efter doktorsbesöket. Estelle hade det "tråksamt" som hon sa. Det är tur vi har nära till varandra, han ville följa med oss och jag gjorde stuvade makaroner och var lat och köpte ekologiska köttbullar från Felix såå goda dom ska jag alltid köpa om jag ska köpa. Sen kom grannen Alice förbi och som jag sagt förut har man tre barn kan man lika gärna ha fem barn. Så här var high life dom klädde ut sig, lekte med tågbanana och självklart mamma,pappa, barn. Sen fikade vi och då tog vi fram allt fika vi hade kvar sen Matteo´s kalas och så hade barnen köpt  delikatobollar. Så här tog dom av alla sorter och skratt så högt och prata så roligt. Ja smög lite på dom, det är så intressanta samtalsämnen.

När Minou vaknade ville Elvin inte leka med dom andra utan vara med mig och henne. Han är så trevlig att sitta och småprat med.Han vill hålla henne med och det gör han så bra.

Men nångång tar det roliga slut och lagom till bolibompa fick dom gå hem. Och vi åt plättar och varvade ner. Jag somnade som vanligt vid åtta och är så trött, den tröttheten är liksom så tung och jag blir sur på mig själv att jag somnar för jag får ingen ledig kväll, att titta eller ringa eller göra nåt jag vill göra själv. 

Vi har börjat följa en serie som heter "House of cards" och jag har fått med mig min man på den, helt otroligt men jag somnar ju efter 10 min. Och får kolla i kapp sen.


Nu ska jag fylla år och fira och ha lite gött och sen ska vi träffa Pia i veckan och även sticka ner hela familjen till Göteborg nån dag. Och idag hade jag min goa vän Agneta här det var alldeles för länge sen vi sågs. Det var ett kärt besök och hon gosa med Minou.

Nu ska jag göra middag tänket jag till min kära man kommer hem. Han är på kurs i Jönköping idag. Köpt delikatesspotatis och massa goa grönsker och tänkte göra hel kyckling i ugn.

Ha en skön kväll!!!

Kram / C

Mycket jag glömt….

Matteo fyllde precis tre år, och ändå har jag glömt massor om hur det var att ha ett spädbarn igen.
Alla vakna nätter, springet med flaskorna med ersättning, hur dom totalt styr och den oändliga trötthet…..

Jag känner mig tröttare nu än när jag var höggravid. Somnar ofta vid sju eller åtta på kvällen för att sen vakna vid elva då jag ger henne för natten ( tänker jag varje gång) men får ju ändå vakna var tredje timme och ge. Vi har försökt med att få sova var annan natt så vi byter. Men det går verkligen inte, hon kommer inte till ro hos sin pappa. Och ja har inte hjärta att låta henne ligga där och gny. 

Jag mår mycket bättre, och har varit ute på promenad idag och gått ner till byn och köpt två fotoalbum, som jag tänkte att jag skulle sätta mig ner och greja med när tid ges.
Sen tog jag och min man en lunch på Monti libri det var otroligt gott. Vi promenerade sen hem via dagis och hämta barnen.

Vår lilla Matteo har fått förstoppning, nu är det över en v sen han bajsa. Så han äter ju inget max lite vatten och välling. Vi har talat om problemet på dagis där han aldrig äter, så han har ju ingen ork eller energi. Så om han äter så spyr kan ofta upp det, så idag när han ätit tre portioner pasta och skinksås på dagis var vi så glada och lättade. Tänkte nu kanske det vänder, men vi hann inte mer än hem förrän han grät och hade ont i magen och spydde upp massa pasta. Jag är så less på detta nu, vill ha hjälp för det kan inte fortsätt så här. Det funkar inte och han orkar inte. Men läkaren tycket ge det en vecka till…. hallå det har gått fyra veckor. 

Men det har varit små härliga ljusglimtar med dessa veckor. Blivit uppvaktad med fina, vackra blomsterbuketter och fina presenter till Minou. Hade verkligen inte räknat med nåt sånt nu med trean. Men senast i går hade granarna på gatan fixat en super god kvällsmat för mig och Minou hos Maria och där dom oxå överlämnade en ullfilt till Minou som var så fin ska visa bild senare. Jag blev alldeles rörd och super glad hade jag verkligen inte räknat med. Så tacksam för min fina grannar!

Nu åker snart mina ögonlock igen!

Kram på er vi hörs igen / C

Sakta återvänder vardagen….

Sakta börjar vi få en normal vardag, utan sjukdom och besvär. Så tacksam för alla som bett för oss, det är otroligt uppskattat.

Vår älskade dotter blir tre veckor idag, tre veckor som inte varit den roligaste starten med en nyfödd, med blodproppar, infektioner och sjukhusbesök och inläggning har gjort oss extremt trötta och kraften har varit låg…

Men vi har haft en underbara familj som ställt upp på oss. Och hjälpt till på olika vis.

Vi fick åka in med  Minou som fick som "sår" i huvudet och blev inlagda förra vecka. Dom tog massa prover och allt gick väldigt snabbt. Det visade sig på odlingen att det var en hudbakterie från naveln som orsakat både sår,navel och ögoninfektion. Så hon fick intravenöst var 6 timme och det vände redan första dygnet för det bet bra på henne. Men sen fick vi vara kvar ändå för hon var så liten och dom är rädda att det blir blodförgiftning på sådana här små om man inte reagerar snabbt.

Så jag är glad att dom tog henne på allvar och nu går hon på penicillin 10 dagar. 

Vi har varit försiktiga sen vi kom hem med att gå ut och träffa folk absolut inte gå på maxi eller stan. Eftersom hon är extra känslig men kommer ju vara mer känslig efter dessa tio dagar då immunförsvaret är väldigt lågt.

Men vi har stått på en vers från en psalm dessa veckor och den lyder så här" Blott en dag ett ögonblick i sänder" och det har varit ganska skönt. Jag har varit stressad över att jag inte svarat eller ringt upp dom vänner jag borde och vill. Men det har helt enkelt inte funnits tid eller ork.

De är extremt mycket jag har glömt med en bäbis kände jag…. dessa sömnlösa nätter som man måste gå upp och vakna till var tredje timme. Att dessa små totalt styr en, med sina skrik och att vara i famnen så man inte kan göra någonting annat… det är mycket sånt jag helt enkelt glömt, eller förträngt jag vet inte.

Men nu känner jag att de går mot det bättre, det har inte varit lätt för våra andra två barn heller. En mamma som mår kass och inte riktigt kunnat tagit hand om dom som jag velat, samt åkt in och ut på akuten och även legat inne. För Matteo som är min kille har det väl tagit hårdast. Han har matvägrat vilket gör en orolig när man inte känner igen honom. Samt har Estelle blivit mer " mammig" hon vill ha mig med och saknar mig när jag är borta.

Så när vi blivit riktigt bra har vi sagt att vi ska göra nåt riktigt mysigt och roligt med barnen. Det har liksom blivit en seg start för oss alla.

Mitt i allt fyllde Matteo 3 år och jag låg inne då, så vi låssades att han fyllde i fredags. Då vi uppvaktade honom, sen fick våra familjer och syskon komma hot i lör på en fika. Det var så fantastiskt, både mamma,svärmor,svägerska och syster stod för fikat, dom hade bakat både tårta och kakor och bullar. Så jag gjorde inget vilket var väldigt svårt att ta emot först. Min man som har lättar för sådant uppmuntra mig att "ta" emot. med facit i hand var det enormt skönt, jag hade fullt upp ändå. Jag är oerhört glad för att ni underlättade så för oss. 

Jag hade däremot beställt en fantastisk tårta till min "Pippi galna son" så den fanns på plats samt att de skulle gå i pippi anda.

Jag får se hur aktiv jag kommer vara här ett tag framöver. Tid ork ska finnas…. 

Jag känner mig glad trots allt skit som varit och vid gott mod. Ska bli skönt pigga på sig, hämta kraft och bara vara nu, njuta och kunna gå ut på promenader, träffa vänner och fika och ha det gott.

Så rik jag känner mig när jag tittar på våra älskade juveler, vilken skatt 

 Kram på er vart ni än är / C