Torsdags

Dagen börjar tidigt fast vi drar oss länge i sängen, jag är trött,trött,trött. Förskolan väntar och min syster har bjudit mig och några andra kvinnor på frukost. 
Minou ramlar ner för trappen precis när vi ska åka, jag går ut i tofflorna och ska slänga skräpet för att de ska va extra fint när min man kommer hem idag. Men jag glömmer byta skor så jag får gå i dom till dagis.

Hos min syster står bordet dukat med massa gott, jos,smoothie,frallor,goda ostar, kex och charkuterier. Brasan är tänd och solen lyser ute så det kan liksom inte bli mer perfekt. En annan väldigt mysigt energi givande sak, att få sätta sig en vanlig torsdagsmorgon till dukat bord med goa vänner. Det är oxå lyxigt!

Jag som har en tid hos Ostopaten, måste gå och min syster har kvar Minou hos sig. Denna Ostopat har verkligen hjälpt mig och jag har mer rörlighet i kroppen, så tacksam för det. Jag ska även få hjälp  med mitt blodpropps ben av sjukvården och det gör mig glad och jag hoppas jag snart får hjälp så jag kan börja ta promenader igen och kanske få börja träna.

Min man ringer mig när jag hämtar Minou, men han säger inget om det jag gjort som överraskning. Vi kommer hem och fortfarande inte ett ord. Jag tar upp det och direkt kommer det klagomål på att jag inte skurit tapeten i kanten på bästa sätt ( jag hade så lite rakblad) så jag tänkte att de kunde man fixa efter åt. Det gjorde han med direkt, skåpet nämde han inte ens och jag kände mig väldigt besviken. Men jag vet att han inte är överraskningarnas man och from nu kommer jag inte mer att göra något mer som skulle kunna vara trevligt för honom men som är en överraskning så som en fest eller liknande. Själv älskar jag överraskningar och hade uppskattat det enormt mycket om han gjort nåt i huset för mig.

Det var skönt att få hem honom i alla fall och barnen slängde sig i armarna på honom. Tänk va viktigt det är med en pappa tänkte jag då.En mamma är kanon bra men tillsammans är man bäst!

Senare på kvällen sa min man att tavlorna jag köpt var väldigt fina och han tyckte skåpet och tapeten också var det. Han förstod att jag inte kunde lämna barnen på kvällen och åka o köpa rakblad. Så här kommer lite bilder som visar förvandlingen.

 Här är en bild på gamla tapeten o skåpet med syster yster och Minou.

 Här är en bild på nya tapet o skåp & matdelen
 

Tavlan

Bordet målat

 


Så detta är lite av vad min vecka gick åt att fixa med. Kul är det när det blir färdigt.   

Önska er alla en skön dag! Kram C

Bordet omålat

Ensam i veckan

Jag hyllar verkligen alla ensamstående mammor och pappor. Jag har nu varit själv med barnen en vecka för att min man jobbat på annan ort, och det har gått jätte bra det är inte det. Men man har väldigt lite tid att hinna med allt. Eftersom dom varit snoriga har dagarna börjat 06 vilket jag inte alls är van vid, och det gör att jag själv slocknar väldigt tidigt på kvällen när man tänker att man ska fixa det man inte hunnit på dagen.

Nu hade jag ett projekt i huvet med som jag skulle överaska min man med. Vi har pratat om att tapetsera i mat/köksdelen. Men det blir inte av om inte jag ligger på. Så nu beställde jag tapeter och stod på kvällarna och greja. Köpte även det vitrinskåp som vi titta ut med. Men det kom min pappa och satte ihop för det var galet svårt.

Hade min vän Elin och två av hennes barn här en em med och så sov dom över, så grymt mysigt. Att mitt i vardagen få rå om en vän och sitta och prata när barnen somnat med en god the´och få prata klart utan att man ska packa in trötta sovande barn i bilen för att sen köra hem och packa in dom igen utan att dom vaknar… 
Det var riktigt lyxigt!

Matteo har haft sitt första barnkalas, 4 år och ville ha det på lekplayset. Vilket var lyckat för min syrra kunde hjälpa till och svärföräldrarna hade Minou. Han var lycklig och det gjorde mig glad.

Så veckan har gått, tvättkorgen står fortfarande kvar orörd men ren tvätt som inte kommit upp. Städningen har det varit si så där med. Ska bli skönt att han kommer hem så man kan få dela upp sysslorna lite igen. Och kunna ta sig utanför dörren på kvällen...

En mor & Dotter dag

Förra året när jag fyllde år fick jag i en av  presenterna av mamma att åka till Göteborg med henne en dag. Som ni förstår så blev det inte av och nu när min födelsedag närmar sig kände vi att det var dax. Jag, mamma och Minou skulle åka och dom större barnen skulle min pappa hämta sen på förskolan.

Men så fick Minou hög feber någon dag innan och det fortsatte så, jag tyckte de skulle bli trist att stanna hemma, nu när man hade sett framemot detta. Men det löste sig så bra att min man jobba natt och jag kunde lämna henne sovandes bredvid honom. Så vi drog mamma och jag.

Parkerade på heden och stod och prata så jag tog biljetten men glömde ta ut mitt visa kort. Så när jag kom till leksaksaffären och skulle betala fick jag smått panik. Skynda mig tillbaka och leta,frågade parkeringsvakten och var inne på presbyrån. Men icke  ingen hade sett mitt kort. Så jag fick spärra det, flyttat över pengarna hade jag redan gjort i leksaksaffären ifall nån snabbt skulle handla på kortet. Som tur var hade ju mamma massa pengar, och swish är en väldig bra uppfinning.

Vi storsade runt och gick en massa, hitta fina kläder,lite goda doft oljor och annat smått och gott. Titta in på Dorotehas juveler. Det är en tjej som är med i samma kyrka som jag och är jätte duktig på smycken.

 Hitta en så vacker lite soffa jag önska jag kunde ha i mitt sovrum… drömma kan man alltid!

Vi åt god lunch oct vilade våra ben.

Så vi orkade gå lite till,skulle köpa en sak till Hilda mitt syskonbarn med i en speciell butik. Och sen fick jag välja födelsedagspresent till mig själv. 

Sen var vi ju tvungna och fika lite med, så mysiga cafe´n det finns i storstaden. Fast att vi är cafe staden är det inte många som har mysiga plysch soffor och är stora. Det gillar jag!

Vi hade en super soft dag och kom sen hem och hämtade mina större barn som ätit pannkakor hos min pappa. Sen åkte vi hem och mös och titta på familjefilm och hade en ur mysigt familjekväll!

Tack älskade lilla mamma för idag!

Kram/ C

Bokcirkel

Härrom dagen hade jag två vänner här med deras små, det var verkligen så mysigt och jag var glad hela dagen. Så lite men betyder så mycket när det är massor runt en hela tiden.
Deras större barn och mina var på förskolan så vi hade verkligen en skön stund att prata vuxen prat på utan att ta hänsyn till vilka öron som inte ska lyssna på allt, eller att vi blev avbrutna. Vi åt VARM lunch ihop oxå för två av tre små sov. Så lyxigt!

Maria berätta då om att när hon bodde i Göteborg var hon med i en bokcirkel med några vänner och att hon nu tänkte ta upp det här i småstaden och börja med det i kväll hos henne, några mammor som behöver lite miljöombyte och få göra nåt kul ihop. Jag tycket det var en sån rolig grej och nappa direkt. Så i kväll var jag där, så mysigt de bjöds på god tomatsoppa med nybakat bröd, jätte gott och sen te med syrlig citronkaka. Vi la fram olika förslag på böcker och kom sen gemensamt fram till en som heter "Sista brevet från din älskade"


Min man jobbade natt så jag var tvungen åka hem till det att han skulle åka, men detta var så grymt kul. Jag känner ett lyckorus i kroppen att få träffa andra mammor och inte bara sitta prata barn utan samtala/ diskutera kring en bok. Att höra hur andra sett på samma bok ska bli jätte intressant!

Nu väntar sängen god natt!

Kram C

Vart är vi på väg...

Tiden går och jag med den, dagarna och veckor rullar på och ibland alldeles för fort, ibland känns dom bara långsamma och jobbiga.

Det går långt mellan varven för mig att skriva här också men jag har verkligen inte prioriterat denna blogg. Mycket har hänt och det är full rulle omkring en varje dag, att när kvällen kommer är jag bara trött och vill sova eller sitta i soffan och bara vara.

Har tänkt mycket på hur det var när man själv växte upp, nu när man har egna barn. Hur man minns vissa saker,dofter och lyckliga stunder. Jag tycker att jag hade en bra barndom, en mamma som alltid var hemma och fanns där för oss. Jag som alltid varit rastlös hade massa olika aktiviteter på eftermiddagarna efter skola, allt som man kunde gå på ville jag göra. Gymnastik med band,mat och bak kurs,drejning och så pyssel i kyrkan. Senare började jag på fotboll och konståkning. Sen fortsatte detta med andra aktiviteter ju äldre man blev. Började jobba lite redan som  14 åring på min pappas jobb på Arla på vissa lov. 

Minns härliga sommarlov och sportlov i fjällen, jullov med förväntan på julklapparna som ofta var nån grej man önskat sig, som dockvagn eller dockskåp. Man lekte och lekte med detta varje dag, minns att fick man spel eller pussel så längtade man till juldagen då man bara skulle få leka med sina nya saker.

Födelsedagarna då man skulle få frukost på sängen och få vykort från mormor & morfar, det var alltid speciella kort hon skickade, gamla vackra kort med guldkant och alltid några motiv av barn som hade fina kläder på sig. Farmor & farfar skickad alltid en slant och ett brev. Så otroligt mysigt. Sen fick man ha barnkalas med ballonger och saft och bullar, tårta och lekar och fiskdam med godispåse. 

Minns att vi ofta åkte med mamma och nån vännina till henne till badet (utomhus) på sommaren och man fick fika. Dom satt och prata  och hade hand om min lillebror för min mamma har inte varit jätte förtjust i att bada. Men hon tog oss dit varje dag om det var fint väder, vi hade utflykter och ibland åkte vi in till stan ( läs Sthlm) där vi gick i affärer och kanske fick vi någonting någon gång om vi behövde en ny jacka eller strumpor eller kanske ett par skor. 
Jag minns inte min mamma som stressad, snarare trött. Hon jobbade natt på BB ibland och måste varit jätte trött, för vi hade ju inte nån barnomsorg utan var hos en granne när så hon fick sova en stund. Minns heller inte att hon satt massa i telefonen och att vi fick härja runt. 

Det var ingen som jag minns som man putta ut för att den var lite udda och då menar jag överaktiv eller svagt handikapp. Vi fick hjälpa till inne på särskolan när vi gick i fyran till sexan och vi älskade det, dom var så roliga tyckte vi. 

Om jag nu tänker nu tid, så känns det som att föräldrar idag är jätte stressade och trötta. Sitter ofta i telefonen för att man tar med sig jobbet hem eller för att man vill snacka bara. Vuxna har telefonen hela tiden med sig och är tillgängliga. Är dom med på en fotbolls träning eller som nu när min dotter har varit på simskola så var jag helt chockad när jag följde med dit en gång ( brukar vara min man som alltid åker dit med henne) hur alla föräldrar satt med sin mobil. Dom titta bara upp när just deras barn skulle göra någonting. Jag som trodde man skulle kolla och kanske prata med någon annan mamma eller pappa. Jag hade lagt min telefon i skåpet, efter ett tag gick jag och hämta min med.

Man ska idag vara så tillgänglig och uppdaterad att det stör mig som mamma. Det är en lite uppkopping till världen som våra barn tävlar mot eller vad?!

De pratas om diagnoser idag och man jämför varandras barn både på hur tidig eller sen nån är med att vara utan blöja, vikt eller när första tanden tappades.

Barnkalas idag är så extrem överdrivna att jag blir matt bara jag tänker på dom. Vad ska våra barn ha för kalas när dom fyller elva om man redan nu har hyrt nån maskot i jätte dräkt som är gäst. Visst de finns undantag men läs mellan raderna….
Det ska vara mat oxå det hade jag aldrig på ett barnkalas. Vad är det för fel på fika?

Sen tycker jag att barn idag kan svara vuxna väldigt uppkäftigt och fult, inte bryr sig eller vara rent lata. De ska föräldrar göra fast att dom har häcken full för dom är ju så stressade med att vara uppkopplad hela tiden och lägga upp flashiga bilder på instagram så dom bara curlar på. Att sitta runt matbordet i lugn o ro utan telefoner och faktiskt titta på varandra och ha ett samtal i verkligheten inte via chatten det är inte många som har längre.

Så vad gick fel, all utveckling har ju inte enligt mig gått framåt utan snarare bakåt. Vilka diagnoser hade vi och våra föräldrar dom omtalade fyrtiotalisterna. De hade varit kul och veta, vi tycker nog att vi är normala. 

Så snälla stanna upp, tänk till och du sänk kraven och sluta jämför dig med grannen eller dom i din mamma grupp. Alla barn ÄR olika och det är just för att alla människor är unika, det finns liksom inte två av exakt dig. Ta hand om dig och dina barn, jag lovar dig att de är inte nån annan som gör det nämligen för alla är så upptagna med sig själva. Ta tid med ditt barn, lyssna, lyssna och åter igen lyssna. Ge dom tid och ge dom kärlek då kommer dom gå långt. En närvarande mamma och pappa är det bästa! Och var inte rädd för att sätta gränser och de kan vara hårt men det måste finnas. Jag är så trött på föräldrar som mesar och mjäkar i offentliga dammanhang, barn är manipulativa glöm inte det.

Just för att det är så stressig och sjukt i samhället så ska du vara snäll mot dig själv. Förr åkte mammor på husmors semester varför gjorde dom de tro? Mammor som rökte för att lugna nerverna helt förståeligt. Idag är det inte många mammor som bakar sitt bröd och gör långkok utan det är mycket halv fabrikat för att de ska gå fort och vara smidigt. Men ibland när man pratar om allt som är så coolt nu och vilka fantastiska möjligheter det finns, så är det jätte kul det tycker jag verkligen. Att man kan se o prata med varandra på andra sidan jorden är ju helt underbart. Jag gillar det, men det finns mycket jag inte gillar med all utveckling med.

Det som skett i Paris och Köpenhamn de senaste är ett annat hemskt exempel på att gå bakåt i tiden. Man tror inte att de är sant, och snart är dom gamla döda som var med i förintelsen så det är så viktigt att de får komma ut och att dom får berätta. 

Ja,detta blev lite väl långt men så får det vara!

Nu måste jag sova!

Kram på er C

Livet är dagar som går

Dagarna som går som är livet…. sjunger Carola och visst är det väl så.
Livet är här och nu. Det ändras, och man är i olika faser och man går igenom olika saker i olika tider. Just nu är småbarns fasen för oss med allt vad de innebär. Jobbiga nätter med många barn i sängen. Snorigt, hostigt och gnällig. Det kan till och med vara så att man äter ljummen mat för man matar den lilla och man hinner inte prata till punkt eller avsluta det man börjat. Men det är väl charmigt… allt har ju sin tid.

  När jag skulle jobba i min systers affär en dag så öppnar man kl 10. Det är ju inte jätte tidigt MEN att få upp mig själv och tre barn som ska kläs,äta och helst gosa lite med innan man lämnar på förskola och barnvakt. Det tar sin lilla tid, jag känner alltid sådan stress på morgonen när jag ska jobba. Vi som är vana att sova till 8- 8.30 vi har ju världens mysigast mornar. Vi går ner i pyjamas om vi vill och äter frukost i lugn och ro, ingen stress, vill vi så äter vi framrör barn tv och det är så mysigt. Nu när vi varit sjuka typ hela dec har vi ju haft det hur soft som helst här hemma.

Men åter till min jobb dag, jag stressar iväg dom här stackars barnen som jag oxå har hunnit skälla på att dom ska skynda sig, att dom ska hjälpa till osv. När jag sen sitter på jobbet med en kopp the eftersom jag inte hann varken äta frukost eller sminka mig hemma. Så känner jag mig så dum som stressat dom små.  När jag gick upp och duschade idag kl 7.30 kommer Estelle in på toaletten och frågar mig varför jag duschar mitt i natten. Ja,det kan ju verka så eftersom det är så pass mörkt. Tänker på alla som lämnas vid 07 på förskolan som äter frukost där och som är där jätte långa dagar som är hemma igen vid 18. Mitt hjärta gör ont när jag tänker på dom som har det så. 

Tur man kan välja och prioritera. Det är segt med en inkomst och man önska givetvis att man kunde resa mer och göra mer hemma mm. Men det är en sådan kort period i livet. Ingen tolv åring vill hänga med sin mamma eller pappa då är det kompisar och annat. Det är när barnen är små som det är viktigt att vara hemma. Känner jag, dom första åren är så viktiga det vet alla.

Kram och ha en go kväll / C

Nytt år 2015

Snart har 2014 gått och jag sitter och tänker på allt som hänt under detta år. Den enorma glädje att ha fått ännu en dotter, att få bli mamma igen till tre skatter. Att min kropp tog stryk och att allt släpat där är en annan sak.

Jag har mycket att vara glad åt och enormt tacksam för. 
Detta nyår firar vi med familjen Molin precis som förra året. Nu tänds det en eld i skogen dit barnen går med ficklampor och pann lampor, super spännande och det grillas korv och äts goda kakor.

Vi kommer sen hem och vi vuxna äter tre rätters:
Börjar med chevré toast. Varmrätten bestod av Ungsrostade rotfrukter och potatisklyftor med vit riven choklad på, samt stek med gräddsås och till efterrätt var det hemmagjord glass med peckannötter och karameliserad kolasås. Det var underbart gott!

Barnen lekte så galet bra i flera timmar att vi knappt märkte av dom. Det två minsta hördes mer. Alla hade sötaste party hattarna på sig 

Älskade ungar säger jag bara, så roligt dom har ihop!

Vi hade den absolut skönast och goaste kvällen på länge. Kändes som jag satt inne och isolerad typ hela dec så detta var så fantastiska att få hänga med goa vänner.

Alla barnen somnade på vägen hem såklart och det var när vi kom hem som jag upptäckte att Minou var het som en kamin. Den natten fick hon falsk krupp…

Men trots det så var vår sista dag på året underbar!

God fortsättning på dig!

Kram / C