Val

Ja nu är valet över, och de blev ju alliansen som segrade med halvmuntra miner.... jag är iallfall glad att de blev så att alliansen vann alltså. För ja tycker dom har mycket bättre familjepolitik än dom röd/gröna. Och just nu i våran  livsituation är de viktigast, de vi prioriterar med snart en ett åring och en på väg.

Jag har valt själv att välja bort yrkeslivet på obestämd tid. Inte för att ja inte tycker om att jobba eller engagera mig i samhället, de kanske verkar märkligt för vissa men de är inte så konstigt egentligen. De handlar om värderingar och utifrån de gör jag mina val och prioriteringar.
Jag har ju ansvar för mina barn,de är jag som har de yttersta ansvaret att älska och utbilda, uppfostra och vägleda mina barn. Ge dom en bra grund att stå på helt enkelt. Men i vårat samhälle så förväntas de att jag ska överlåta detta arbete åt och ansvar till andra vuxna...Redan då barnet fyller ett år ska dom lämnas till förskolan, till en plats där dom ska brottas om varje smula uppmärksamhet,med massa andra barn. Till underbetalda vuxna som är överbelastade av för stora barngrupper som tar hand om barnen för att dom får lön, inte för att dom hyser en personlig kärlek till barnen. Och så fortsätter de hela barn och ungdomstiden igenom. Sen får man inte glömma all mobbing, stress och oro och annan misär som frodas i dessa miljöer.

Jag har redan satt Estelle i kö till ett dagis som hon ska får börja på när hon är ca 3 år, så de är inte att ja inte fattar att folk har olika familje situationer eller av ekonomiska skäl eller va de än må vara. Man gör precis som man vill, men ja vill  ändå i detta stressade, trendiga, samhälle häva upp en röst för barnen som är våran framtid och de vackraste, finaste, dyrbaraste vi har. Att investera tid, kärlek, engagemang, kvalitetstid och kvantitetstid de kommer vi aldrig att ångra tror jag.


De finns ingen prislapp på såna värden!