Jag fick idag ställa in min klipp & färg tid, för min lilla prins är bättre men inte helt bra. Nu får han antibiotika så jag hoppas verkligen att de vänder idag. Men min lilla prinsessa är uttråkad. Så idag kom hennes farmor och farfar hit och tog ut henne på Mc Donalds och åkte till ett köpcentrum och shoppa lite, regnet står ju som spön i backen.

Jag la mig med lilleman och stängde av telefonerna och tvär somnade i 1 1/2 timme, hjälp va skönt. Och hade massa missade samtal när ja satte på telefonen.
Men lilleplutt fortsatte sova, stackarn han är feberfri idag och mycket piggare, han åt några köttbullar till och med.

Så jag hann att titta på veckans post som bara legat i en jätte hög, jag fastnade så för en artikel som Madeleine Wallin skrivit.Det var en otroligt uppmuntran tycker jag och jag sög åt mig.
Du ska själv få läsa den här:

  

Barn i går, i dag och i morgon

Jag föddes 1966, växte upp på landet där hela grannskapet bestod av hem där det alltid fanns någon hemma som hade tid för oss barn. Det fanns två tv-kanaler att välja mellan och en resa till Mallorca var något av det mest exotiska jag kunde tänka mig. Det fanns massor av tid för lek och lekplatsen var skogen, ängarna och vattnet.
Mycket har hänt sedan dess och vi lever i dag i en värld som utvecklas och förändras i ett rasande tempo och där man kan få ögonblicklig information om allt var man än befinner sig. Man kan dela med sig av sina personliga åsikter och visa hur man just för tillfället ser ut, vad man gör, var man befinner sig och hur man lever, som i en direktsändning live ut i hela världen. Underhållning pågår dygnet runt och inte bara en kort stund varje dag som då de magiska orden var: "Kom nu rå, varå, barnprogram i TV2".
Det är lätt att bli distraherad av alla nya sätt att kommunicera och finnas till på. Facebook, twitter, spel i telefonen, filmer i datorn, vänner som vill chatta eller som väntar på svar när det är ens tur att rita eller skriva i ett av alla pågående spel. Ständig tillgänglighet och ständig bekräftelse, eller avsaknad av densamma.
Det är lätt att förlora sig själv och kontrollen över sitt eget liv om man inte är den disciplinerade typen som begränsar och stannar upp och utvärderar sig själv.
Det är nästan omöjligt att tänka sig in i hur ett barn uppfattar och förstår livet och försöker man, så blir det alltid utifrån personliga erfarenheter och den vuxnes perspektiv, som skiljer sig från barnets på så många olika sätt. Inte minst vad gäller tidsuppfattningen.
Har barn nya behov i dag, eller ser de likadana ut nu som för oss som föddes på 60-talet, eller som min farfars, som föddes 1905? Behöver dagens barn mer pedagogik och mer social träning som det ofta påstås eller har de andra behov som borde prioriteras?
Dagens barn har samma behov av kärlek, anknytning, relationer, trygghet, lek och vila som barn alltid haft. Men de behöver mer än någonsin verkliga förebilder som visar och ger exempel på hur man lever sitt liv. Hur man beter sig och agerar tillsammans med andra. Hur man lever ett liv som består både av vardagliga rutiner och oväntade händelser. Barn behöver även förebilder med storslagna drömmar, visioner och framtidstro.
Teknik och nya innovationer är fantastiska och vi lever onekligen i en spännande tid som kräver att vi blir mer medvetna om våra beteenden.
Hur vi prioriterar barn och nära relationer har blivit mer angeläget nu när vi har fler sätt att förlora vår närvaro på.
Vi kan göra olika val. Vi kan välja att fokusera på nära relationer och på att skapa mer tid för att vara tillsammans, både med våra barn, vår familj och våra vänner. Vi kan välja att förändra världen genom relationer och starka reella nätverk och med gemensamma grundläggande etiska regler. Vi kan sätta upp mål och vi kan ha visioner för hur vi vill att världen ska se ut och göra något åt det. Eller så kan vi välja att göra något helt annat.
Vad vi än väljer, så börjar all förändring med de små människorna.


Finns inte mycket mer att tillägga!

Ha en skön kväll / kram♥