Jag färgarhåret,rakar benen,gör ansiktsmask,fotbad och sen en dusch på det innan jag klär på mig och vi beslutar oss för att slänga in pulkorna i bilen och åka på utflyckt nånstnns.
Bara det att barnen somnar båda två efter bara 15 min så vi kommer till partille där jag springer in på Rusta, älskar att kolla i den affären för ibland kan dom ha fått en ett parti med nåt kul eller bra. Tyvärr inte denna gången jag hadlade värmeljus billigt och diskmedel.
Vi åker upp till barnens farmor och farfar spontant och kollar läget. Dom är hemma och står och gör mat för att Tomas min mans bror ska komma på lunch, självklart får vi oxå mat. En god gryta med ris och lite kokt broccoli serveras.
Sen hämtar min man ett fotoalbum som är hans brors ( tror jag) för de många kort på han iallfall, eller på dom båda egentligen från när dom är riktigt små och man ser vad lilla kusin Svea är lik sin pappa. Samma stora runda blå ögon och ljusahåriga och så där gulligt runda och goa. Så lustigt med allt de här vem han eller hon är lik. För vissa är detta super känsligt verkar de som, men som en vän sa till mig och titta på vår Matteo "vem är han lik igentligen" då känner hon till båda våra syskon och föräldrar... vi titta på varandra och tycker de är självklart han är lik min mamma,mig och bror men de såg inte hon alls. Så man ser så olika saker när man ser ett barn eller människa. Jag har en annan vän som är adopterad han är svart och första gången jag såg hans mamma visste jag inte att de var hans mamma, men jag berätta att de varit innen en kund som såg ut si och så och att jag tyckte hon var så lik dig sa jag, för ni rörde er och gjorde exakt samma gester. Då han berätta att de var hans mamma.... så de är rätt lustigt hur de kan bli. Barn är väl lik sina föräldrar på nåt sätt annars vore de ju lustigt såklart. Jag personligen lägger inte så mycket krut i vem av våra barn som är lik mig eller min man, jag bryr mig inte så mycket dom är väl lik sig själva och oss i släkten. Min man ser alla möjliga släktingar i våra barn ibland och så kanske de är....
Vi såg alla som titta idag i albumet att Svea var väldigt lik sin far iallafall, han var grymt söt som liten... sötare än min man hahah.Sen får vi se hur de utvecklas hon är så liten än...
De blir fruktstund framför pippi... har blivit alldeles för mycket film och Ipad nu när dom varit dåliga. Nu ska vi vänja dom av med detta....
Vi möblerar lite ikväll med, känns som vi gjort det typ varje kväll nu ett par dagar. Jag gillar det men min man är inte lika road.
Nu har jag suttit här och bloggat, så nu är jag värd en kopp the medan barnen har suttit som ljus i soffan.
krm alla goa ♥
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar