Påsken blev inte som jag tänkt

Sen jag skrev sist har det gått i ett för mig inombords. Min man jobbade tio nätter i sträck, då jag även på dagarna höll mig o barnen borta så länge det gick så han skulle få sova ostört, det var inte det lättaste mitt i påskveckan kan jag säga men mycket som inte var öppet som vanligt.
Men det gick bra, jag stressar ju upp mig själv och har rätt höga krav på mig själv, och hur mitt hem ska vara. Jag har verkligen försökt sänka den tröskeln och tycker själv jag lyckats lite… men vet inte om min man håller med mig. Har även haft tryck över bröstet och svårt att ta djupa andetag. Det skrämde mig först men goggla att det kan man få av stress.

Men mitt i allt kom min dyrbara, fantastiska vän Annsofi på besök. Det gav mig energi, tänk vad viktigt det är med relationer. Och dyrbart framför allt, väldigt viktigt att vårda det man har. Första kvällen la vi oss halv nio vi var så trötta båda två, så kvällen efter var vi uppe längre och prata när barnen lagt sig, för det blir inte så mycket pratat med dom tre i farten.

Jag fick även äran att träffa hennes systrar med en del av barnen och hennes svägerska på Ullared. Min mamma tog Matteo några timmar och Estelle fick vara hos grannen. Så det var lyckat och enormt skönt att få åka iväg med lillan bara. Min man skulle ju jobba sen så jag var ju tvungen komma hem….

Så denna påsk kommer inte bli som vanligt, med en man som jobbar och jag har ingen orka att fixa påskmat eller nåt annat mer än påskägg. Men så får det bli i år, tur man inte är så traditionsbunden. 

Livet går i vågor och vi med det, man få njuta nu och här jag försöker intala mig det, när det känns tufft och segt. För det är mycket runt omkring som vi påverkas av, mer än vi tror kanske. Bara detta med telefonen, jag vill inte att våra bara ska växa upp med föräldrar som varje ledig stund satt med den. Just nu för mig är den ett stress moment, folk som sms eller vill hitta på saker som jag känner att nånstans inombords vill jag ju, för jag är social och gillar när det händer saker. Men min kropp och själ säger nej, jag orkar inte. 

Fick på backning av både tandläkaren, skulle ta cellprov och träffa barnmorskan för återbesök. Allt det har jag missat, för jag har så dåligt minne, trots att det står i kalendern. Jag har nu lagt in allt i telefonen o på påminnelse,men eftersom jag sällan har på ljud så kanske jag ändå missar….

Mina pärlor

Älskade våren är här och ja ska försöka njuta av min trädgård, planteringarna jag tänkt på och se det som lite terapi och egentid. Det ger energi!

Kram på er/ C