Jobbar

De är kallt när man går denna morgon, jag som legat vaken mellan 02 och 04 eller jag, jag ska väl inte glömma resten av min familj.... dessa små kan verkligen styra. Men detta var första gången min man fick känna på hur de är att vakna och ligga vaken... länge! De sluta med att killarna låg i en säng och tjejerna fick nöja sig med soffan ☺ sånt är livet. 

Jag cyklar med min lilla prins till mormor,min stora prinsessa kom hennes farfar och hämta, och idag ska även kusin Elvin vara där. De blir extra kul idag alltså, så de första hon frågar är vad är Elvin? Han väntar på dig försöker farfar säga. 

Jag cyklar vidare mot jobbet, idag är REAN i full gång från 30- 50% på massa saker, ja nästa allt från höstens kollektioner faktiskt. 

Jag som hade bokat tid hos frissan imorgon, i flera v innan och måste boka av den för att jag dubbelbokat mig, så typiskt mig. De krockar med städningen i kyrkan. Samtidigt är de gott att inte ha en tid på en helg kan jag tycka för då är de ända tiden man har som familj och vill inte sitta flera timmar där av en lördag. Men hu så jag längtar har världens utväxt och ska få klippa bort lite av mitt toviga hår....

Lyssnar på Mauro i bakgrunden sången till" dom ensamma" vilken text. 

" De är en hård värld där utanför full av ensamma människor. Ingen som hör dig ingen som ser dig där du går.

Och de verkar som kärleken är till för några få, när du bäst behöver nån är de ingen som orkar höra på.

Ingen frågar när du kommer ingen saknar dig när du går,ingen delar din dröm ingen undrar hur du mår

Och jag ser människor omkring mig. Ser hur dom jobbar dygnet runt, för att slippa känna efter hur dom egentligen mår.

De här är en sång för alla dom som aldrig hittat nån att dela sin glädje och sorg med. En sång för alla dom som inte kommer hem till någon som frågar hur det är.
Den här sången är till dom."

Jag tänker genast på mina älskade, dyrbara, goa singel kompisar. Min fina, fina tjejer som inte hittat nån än, jag tänker även på alla andra människor som jag inte känner som kan identifiera sig med denna text. De var inte många år sen jag själv var i denna situation, eller jo jag hade väl "hittat" nån men han var lite trög och långsam ♡ jag är oerhört glad och tacksam för honom idag! 


Men är de inte sorgligt att så många är ensamma i vårt land? De finns så mycket sidor av dateing och kontakter med olika internet sidor över hela världen, men ändå är det så stor procent som fortfarande är singlar. Speciellt i stor städerna, där man tänker att de borde vara tvärtom... så tänker jag iallafall, de känns som i småstäder där har folk familj och de är inte så mycket evenemang eller drag i stan. Men utbudet är ju desto större i storstäderna och jag tänker då att man hade haft lättar att träffa nån, men jag vet inte. Svårt är de, de vet jag!!!

Jag tänker ofta på mina singel kompisar, de gör ja verkligen. Jag kan vara avis för att dom inte har några barn och en frihet jag inte längre har, de har inte nån att ta hänsyn till på de sättet. Men sen lider jag när jag tänker på hur ensamma dom är på högtider, semestrar, en fre kväll..... då sitter jag och myser i soffan med man eller barn och njuter av livet. Jag vet inte heller vad man ska göra, för att hjälpa till. Jag har under åren som gått kollat in och frågat om jag ser nån tänkbar i nån vänkrets faktiskt frågat om han skulle kunna tänka sig en date. Vissa gånger har de funkat men inte fullt ut. Ja hur många groder ska man kyssa innan man hittar den rätta?


Ha en go fredag kväll 


Kram ♥