Åh vad jag har saknat att blogga.... saknat att få skriva av mig. Känner att det är lite terapi för mig att få skriva. Det har varit så intensivt de sista inte bara med nytt jobb utan också att börja jobba, skolan och anda saker i livet som gjort att man inte haft den tiden eller orken att skriva. Men jag har verkligen längtat...
Det har hänt massor sen jag skrev sist, jag har bland annat börjat jobba på ett asylbonde. Jätte roligt tycker jag det är att få komma ifrån hemma lite, få ha kollegor och göra nåt annat, det är bra med miljöombyte. Men också en omställning för resten av familjen som fått haft barnomsorg ( utom lilla M) som fått vara hos mormor eller farmor den dagen jag jobbat.
Ska väl tillägga att jag jobbar 50% och jag ska inte skriva "bara" för det räcker gått och väl när man ha små barn. Ärligt så förstår jag inte hur familjer med små barn eller stora för den dealen får ihop livet med två heltider....
Jag har varit hemma i snart 7 år sen vårt första barn kom, och det har verkligen varit en sån otroligt, underbar resa, att få följa det finaste och dyrbaraste man har dom första åren, det går inte att räkna i pengar. Man har självklart olika förutsättningar och man prioriterar olika och så är det. Men för mig och oss har det varit så självklart att vara hemma, och ge den tiden.
Nu sover alla och jag själv ska lägga mig!
Underbart att få skriva igen ☆
Kram/ C ♡
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar